“Hur länge kan vi vara utan vatten och el?” - Så rustar Sävsjö för kriser

Hur trygg är Sävsjö och hur är kommunen rustad vid kriser? Med en ny beredskapssamordnare på plats, tät samverkan med polisen och ökat fokus på invånarnas egen hemberedskap arbetar kommunen för att stå stark inför både vardagsbrott, elavbrott, vattenstörningar och större samhällskriser.

– Ett välfungerande samhälle är trygghet, säger beredskapssamordnaren Viktor Hjertonsson.

I en tid präglad av ökad oro i omvärlden, klimatförändringar och ett förändrat säkerhetsläge växer behovet av beredskap i hela samhället. I Sävsjö arbetar kommunen med att stärka både krisberedskap och trygghet, samtidigt som invånarna uppmanas att följa MCF:s (Myndigheten för cilivt försvar) rekommendationer om minst sju dagars hemberedskap i händelse av samhällsstörning. 

Bakom trygghetsarbetet står bland andra kommunens nya beredskapssamordnare Viktor Hjertonsson och säkerhetssamordnaren Simon Gustafsson.

Bakgrund inom militär och polis
Hjertonsson tillträdde sin tjänst i februari och har lång erfarenhet som yrkesofficer. Sedan 2010 har han arbetat inom Försvarsmakten, bland annat i Stockholm och vid Ingenjörregementet Ing 2 i Eksjö.

Hans roll i kommunen handlar om att samordna och stötta verksamheterna i frågor som rör civilt försvar och krisberedskap.

Viktor Hjertonsson och Simon Gustafsson vet mycket om trygghet och krisberedskap. Foto: Magdalena Anderås

– Förvaltningarna har ansvar för sina verksamheter, men min uppgift är att samordna, handleda och skapa helhetsperspektiv, berättar han.

Han ser också en viktig del i att möta invånarna direkt genom informationsträffar och föreläsningar.

Samtidigt arbetar Simon Gustafsson med kommunens säkerhetsfrågor och brottsförebyggande arbete. Han har bakgrund som polis och har varit säkerhetssamordnare i drygt två och ett halvt år.

Sävsjö - en trygg kommun?
Enligt de trygghetsundersökningar som görs upplever invånarna att Sävsjö är en trygg plats att bo på. Bilden bekräftas även av kommunens egen lägesbild och den löpande dialogen med polisen, menar Gustafsson.

– Det finns alltid saker att arbeta med. Just nu har vi ett särskilt fokus på arbete mot narkotika, säger han. 

Kommunen har tät kontakt med kommunpolisen och stämmer av läget flera gånger i veckan. Dessutom sker samverkan med chefer inom olika förvaltningar och genom strategiska råd.

– Ingen undersökning ger hela bilden, men den generella känslan är att det är en bra plats att bo på, säger Gustafsson.

Simon Gustafsson har tät samarbete med kommunpolisen. Foto: Magdalena Anderås

Samtidigt betonar han att trygghet inte bara handlar om statistik eller frånvaro av brott, utan också om människors upplevelse i vardagen och hur samhället fungerar i stort.

Även Hjertonsson lyfter vardagens betydelse som en grund för trygghet:

– Ett välfungerande samhälle är trygghet. Att man kan lämna barnen i skolan, gå till jobbet, delta i fritidsaktiviteter och leva stabilt.

Han beskriver trygghet som något som märks först när den fungerar; när vardagen rullar på utan avbrott, och samhällsservicen finns där som den ska.

Kriser kan se olika ut
När man talar om kriser handlar det inte enbart om krig eller stora katastrofer som slår mot hela samhället samtidigt. I många fall handlar det om mer vardagsnära störningar som ändå får stora konsekvenser för den enskilda invånaren.

Det kan till exempel handla om vattenbrist, elavbrott, IT-störningar, störningar i kommunikationer eller extrema väderhändelser som påverkar lokalt.

– För den enskilda medborgaren spelar det ofta mindre roll varför vattnet inte kommer ur kranen. Konsekvensen blir densamma, säger Hjertonsson.

Han framhåller att just den typen av scenarier är centrala i kommunens planering, där fokus ligger på vad som faktiskt händer i vardagen när viktiga funktioner slutar fungera - oavsett orsak.

Varje person förväntas kunna klara sig på egen hand i sju dygn i händelse av kris. En krislåda är därför bra att förbereda. Foto: Thomas Henrikson

Samtidigt pekar han på att klimatförändringar gör att vissa typer av händelser kan bli vanligare även i Sverige, såsom kraftiga skyfall, torka och skogsbränder. Även om Sävsjö hittills varit relativt skonat, finns riskerna med i planeringen framåt.

Så förbereder sig kommunen
Arbetet med krisberedskap i Sävsjö utgår från en övergripande risk- och sårbarhetsanalys som ligger till grund för hela kommunens planering. Därefter bryter varje förvaltning ner arbetet i egna kontinuitetsplaner för att säkerställa att verksamheten kan fungera även vid större störningar.

Mycket av arbetet handlar om att i förväg tänka igenom olika scenarier och beroenden samt hur verksamheten ska kunna upprätthållas när viktiga funktioner slås ut.

– Det handlar om att se över sin egen verksamhet och identifiera vad vi gör, vad vi är beroende av och vad som händer om vi får exempelvis ett elbortfall, säger Viktor Hjertonsson.

Han beskriver att arbetet också handlar om att analysera konsekvenser och prioriteringar i en krissituation.

– Hur länge kan vi vara utan vatten och el innan vi måste ha det tillbaka? Det ska mynna ut i en åtgärdsplan, säger han.

En central del i planeringen är att säkerställa att samhällsviktiga funktioner som omsorg, skola och annan kritisk service kan fortsätta fungera så långt det är möjligt, även vid allvarliga störningar.

– I grunden handlar det om att vi ska fortsätta bedriva den dagliga verksamheten så långt det går. Men vid en långdragen kris kommer vi behöva göra prioriteringar, säger Hjertonsson.

Viktor Hjertonsson började sin tjänstgöring i Sävsjö kommun i början av februari. Foto: Magdalena Anderås

Kommunen samarbetar också med kommunala bolag, till exempel Njudung Energi, kring nödvattenförsörjning. Vid behov kan reservtankar snabbt ställas ut för att säkra tillgången på dricksvatten.

– Vi har en gemensam planering kring nödvatten och genomför även övningar tillsammans, säger Simon Gustafsson.

Invånarnas roll avgörande
Både kommunen och staten betonar i dag vikten av att invånarna själva har en grundläggande hemberedskap. Rekommendationen är att varje hushåll ska kunna klara sig i minst sju dygn utan stöd från samhället om en allvarlig störning skulle inträffa. Det handlar om att kunna hantera situationer där viktiga samhällsfunktioner tillfälligt inte fungerar som vanligt.

Det innebär i praktiken att det bör finnas en plan för hur man klarar vardagen även utan tillgång till sådant som vatten, matleveranser, el och kommunikation. Även behov som värme under kalla perioder, vevradio, reservbelysning som ficklampor och batterier, samt tillgång till viktiga läkemedel lyfts som centrala delar i beredskapen. 

I dagens samhälle där mycket är beroende av digital kommunikation är det viktigt att tänka igenom hur man kan hålla kontakt med omvärlden om mobilnät eller internet ligger nere.

– Ju mer förberedd man är som enskild medborgare, desto mer resurser kan kommunen lägga på dem som verkligen behöver hjälp, säger Viktor Hjertonsson.

Han framhåller att en väl förberedd befolkning i praktiken stärker hela samhällets förmåga att hantera kriser, eftersom resurser då kan riktas mot de mest sårbara grupperna.

Tillgången till vatten kan vara begränsad vid kris - man räknar med att en vuxen person behöver 3-5 liter vatten per dygn, som är bra att förvara i dunkar. Arkivbild.

Samtidigt menar Simon Gustafsson att det finns skillnader i beredskap mellan olika delar av kommunen.

– Beredskapen är ofta bättre på landsbygden, men generellt behöver vi alla bli bättre på det här området, säger han.

Skyddsrum och skyddade utrymmen
Frågan om skyddsrum väcker stort intresse och ibland oro bland invånarna i Sävsjö. Enligt kommunen finns det idag information via Myndigheten för civilt försvars skyddsrumskarta där invånare kan se var närmaste skyddsrum finns, hur många som ryms och vilken kapacitet som finns i olika områden.

Samtidigt pågår ett omfattande nationellt arbete via Länsstyrelsen och MCF med att se över skyddsrummen och hur det svenska befolkningsskyddet ska fungera framöver. Diskussionen har också breddats genom erfarenheter från andra länder, där man sett att även andra typer av skyddade utrymmen kan spela en viktig roll - till exempel källare, tunnlar och andra förstärkta miljöer som kan ge skydd vid akuta händelser.

– Vi ser att det finns en generell oro kring detta i samhället och på den tiden jag jobbat här har jag fått en del frågor. Skyddsrumsfrågan är inte kommunernas ansvar, men så klart behöver vi jobba med det tillsammans, säger Viktor Hjertonsson.

Han betonar samtidigt att frågan är långsiktig och att utvecklingen av skydd och beredskap sker stegvis, i takt med ny lagstiftning och nya förutsättningar.

“Vi vill varandra väl”
Trots ett förändrat omvärldsläge och en ökad medvetenhet om risker är budskapet från kommunen att tryggheten i grunden bygger på samarbete och gemensamt ansvar.

– Vi vill varandra väl i Sävsjö. Politiker, tjänstepersoner, polis och invånare arbetar för att det ska vara en trygg plats att bo på, säger Simon Gustafsson.