De vill få Sävsjöborna att se hela människan

När en människa börjar dra sig undan kan en enkel fråga göra avgörande skillnad. Under den suicidpreventiva veckan vill Anna Svärd och Johan Ekblad ge Sävsjöborna kunskap om hela människans hälsa – och mod att agera när någon mår dåligt.

Vad är det egentligen som avgör om en människa mår bra? För Anna Svärd och Johan Ekblad räcker det inte att enbart titta på motion, kost eller medicinska mätvärden. En människa kan ha bra blodtryck och puls men ändå sakna glädje, hopp och mening.

– Ofta pratar vi om den fysiska hälsan, att vi ska gå ett visst antal steg och äta bra. Men om vi inte mår bra inuti behöver vi se både själen och kroppen, säger Anna Svärd.

Fyra delar av samma hälsa
Anna Svärd är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin, bland annat med unga vuxna med psykossjukdomar, och har under flera år undervisat om psykisk hälsa och psykiska sjukdomar.

Hon fokuserar framför allt på den sociala och existentiella hälsan under kvällens föreläsning, medan Johan Ekblad lyfter de fysiska och psykiska delarna.

– Existentiell hälsa handlar om vårt förhållningssätt till livet. Det handlar om att kunna känna hopp, mening, trygghet och sammanhang och att ha en inre styrka när vi möter kriser eller sjukdom, säger Anna Svärd.

Johan Ekblad betonar att de fyra områdena påverkar varandra.

– Fungerar inte den psykiska delen kanske vi inte kommer ut och rör på oss eller deltar i sociala sammanhang. Vi behöver ta hand om alla fyra delarna, eftersom allt hänger ihop, säger han.

Det handlar enligt föreläsarna om att försöka bryta negativa spiraler och i stället skapa förutsättningar för positiva förändringar.

När vardagen inte längre fungerar
Ett viktigt tecken på att någon behöver stöd är att måendet börjar påverka vardagen. Personen kanske inte längre orkar gå upp, arbeta, gå i skolan eller träffa sina vänner.

– Vi behöver vara uppmärksamma på om någon förändras, blir tystare, drar sig undan eller inte längre är sig lik. Då ska vi som medmänniskor våga fråga, säger Anna Svärd.

Hon menar att den vanliga frågan ”Hur mår du?” ofta fungerar mer som en hälsningsfras än som en verklig fråga. Svaret blir därför nästan automatiskt att allt är bra.

– Vi kan i stället fråga: ”Hur mår du egentligen?” eller ”Hur mår du på riktigt?”. En sådan fråga kan faktiskt vara livräddande.

Sömn, regelbundna måltider, fysisk aktivitet, dagsljus och social gemenskap är några av de faktorer som kan stärka måendet. Särskilt betydelsefullt är det att känna tillhörighet och ha andra människor omkring sig.

– Vi människor är gjorda för gemenskap. Det bästa vi kan vara är medmänniskor som ser och bryr oss om varandra, säger Anna Svärd.

Vill minska stigmat
Föreläsarna vill också minska stigmat kring psykisk ohälsa. Det är fortfarande lättare för många att berätta om ett benbrott än att säga att de har haft en depression eller mår psykiskt dåligt.

– Vem som helst kan drabbas. Vi är alla människor och sitter i samma båt. Genom att prata om det och öka kunskapen kan vi hjälpa varandra vidare, säger Anna Svärd.

Johan Ekblad arbetar som brandman och styrkeledare inom Höglandets räddningstjänstförbund. En del av hans tjänst består av att samordna Sävsjö kommuns suicidpreventiva arbete.

Han beskriver en viktig del av uppdraget som att öka kunskapen och få fler människor att våga möta den som mår dåligt.

– Försök inte hålla dig på din kant om du ser att någonting inte fungerar. Våga fråga och stå kvar när svaret kommer, säger han.

En internationell dag för suicidprevention
Den suicidpreventiva veckan tar avstamp i den internationella suicidpreventiva dagen, som uppmärksammas den 10 september varje år. Dagen instiftades 2003 på initiativ av International Association for Suicide Prevention, IASP, i samarbete med Världshälsoorganisationen WHO.

Syftet är att sätta arbetet mot suicid på den internationella dagordningen, öka kunskapen och minska stigmat kring självmord och psykisk ohälsa. För Anna Svärd och Johan Ekblad handlar det också om att omsätta kunskapen i praktisk medmänsklighet.

Tre råd när någon mår dåligt
Kopplingen till suicidprevention blir tydlig när Johan Ekblad sammanfattar råden till den som tror att någon har självmordstankar: fråga, stanna kvar och erbjud hjälp.

– Om du tror att någon är självmordsnära ska du fråga. Om svaret är ja ska du stå kvar och erbjuda dig att hjälpa till att kontakta vården, säger han.

Anna Svärd understryker att man som medmänniska inte behöver ha alla svar. Det viktigaste är att vara närvarande, lyssna och inte lämna personen ensam med det svåra.

– Man kan fråga om man ska ringa vårdcentralen tillsammans eller erbjuda sig att följa med. Vi behöver inte ta över, men vi kan stötta och hjälpa personen vidare.

Om personen har konkreta planer på att ta sitt liv ska situationen betraktas som akut.

– Då är det 112 som gäller. Vi måste se det som lika akut som en hjärtinfarkt eller stroke och agera snabbt, säger Anna Svärd.