En inventering har gjorts i kommunens fyra större orter för att undersöka byggnadernas kulturvärde, berättar samhällsbyggnadschef Emma Nordstrand. På en karta på kommunens hemsida kan man klicka på de gula, gröna och organge cirklarna och ta reda på mer. Foto: Elias Werneskog / Sävsjö kommun
Kulturvärden kan gå förlorade – så vill kommunen öka kunskapen
BYGGNATION Grön, gul eller orange – färgen på kartan visar vilka kulturvärden ditt hus har. Nu vill Sävsjö kommun öka kunskapen om värdena och hur de kan bevaras när hus förändras och moderniseras.
Fönstrens utformning, takets form eller fasadens material kan vara delar av det som ger en byggnad dess kulturhistoriska värde. Nu vill Sävsjö kommun öka kunskapen om de kulturmiljövärden som finns i kommunens bebyggelse.
– A och O är att man känner till att man har de här värdena, säger Emma Nordstrand, samhällsbyggnadschef i Sävsjö kommun.
År 2021 genomfördes en inventering av kulturmiljövärden i kommunens tätorter. Byggnader bedömdes utifrån sina kulturvärden och markerades i olika kategorier på kommunens digitala karta. Det kan bland annat handla om utformning av tak, fönster eller entré eller om färgsättning och material på byggnader från olika tidsåldrar.
Nu lyfts frågan på nytt i samband med att plan- och bygglagen förändrats. De nya reglerna innebär att man inte behöver söka bygglov för att förändra en fasad på samma sätt som tidigare, men byggnader med extra kulturmiljövärde kan fortfarande omfattas av bygglovsplikt.
Därför bjuder kommunen in till en informationsträff den 29 september.
– De nya reglerna är en del av anledningen till att vi vill nå ut med den kunskap som vi egentligen har haft sedan inventeringen gjordes. Det större syftet är att människor ska känna till vilka värden vi har, så att vi kan verka för att de finns kvar, säger Emma Nordstrand.
Kulturvärdet kan finnas i byggnadens utformning
Inventeringen omfattar byggnadernas exteriörer. I kommunens digitala karta går det att se vilka byggnader som uppmärksammats och vilka delar av deras utformning som bidrar till kulturvärdet.
På ett hus kan det vara fönstrens eller entréernas utformning, på ett annat hus takformen och på en tredje byggnad fasadmaterial eller färgsättning. Ett hus har oftast flera olika kulturvärden.
Att en byggnad har ett kulturvärde innebär inte att den aldrig får förändras. Emma Nordstrand framhåller att byggnader behöver kunna användas och anpassas efter dagens behov.
– Det bästa sättet att bevara de här husen är att folk bor i dem, tar hand om dem och trivs där. Då måste man kunna modernisera dem och göra åtgärder. Man kan inte göra museum av alla hus.
Kommunens ambition är i stället att fastighetsägare ska kunna få hjälp att hitta lösningar som fungerar för dem samtidigt som byggnadens kulturvärden tas till vara.
– Om man inte känner till värdet kan man göra något som man lika gärna hade kunnat göra på ett annat sätt.
Med den ökade kunskapen vill kommunen få fastighetsägare att stanna upp inför en förändring och ta reda på vilka kulturvärden som finns. I dialog med kommunen kan det sedan gå att hitta en lösning som både tar hänsyn till värdena och till fastighetsägarens behov och ekonomiska möjligheter.
Grön, gul eller orange prick
Genom kommunens karta över kulturvärden i Sävsjö, Vrigstad, Rörvik och Stockaryd kan fastighetsägare själva se om en byggnad finns med i inventeringen, hur den har klassificerats och vilka kulturvärden som har pekats ut.
Allmänt bebyggelsevärde markeras med en grön prick, högt allmänt bebyggelsevärde med en gul och särskilt värdefull bebyggelse med en orange prick. Röd markering står för byggnadsminnen och gäller i Sävsjö kommun främst kyrkor.
Ju högre kulturvärde en byggnad bedöms ha, desto större hänsyn kan behöva tas till dess utformning vid förändringar.
På kommunens karta kan man klicka på de olika prickarna och se vilka kulturvärden ett hus har. Bild från Sävsjö kommuns webbsida.
Vissa husägare kan bli överraskade
Ägare till byggnader som fått en högre klassning i inventeringen har tidigare fått särskild information från kommunen. Inför informationsträffen har även fler fastighetsägare kontaktats.
Emma Nordstrand tror att många som äger byggnader med höga kulturvärden redan är medvetna om att deras hus har särskilda kvaliteter.
– Har man en av de orangea prickarna vet man nog i grund och botten att man sitter på ett ganska fint hus och att det har ett värde. Men det kan nog komma lite överraskningar om man har en grön eller gul prick.
Hon betonar samtidigt att inventeringen ska ses som ett kunskapsunderlag och en utgångspunkt för dialog. Den är inte i sig samma sak som en juridiskt bindande planbestämmelse.
– Inventeringen är en utgångspunkt. Det är inte en dom. Om det blir aktuellt med en förändring kan man behöva titta närmare på var värdena faktiskt finns och hur man kan lösa det.
Kulturvärdet finns också i helheten
Kulturvärden handlar inte enbart om enskilda byggnader. Hur hus, gator, kvarter, torg och parker förhåller sig till varandra kan också vara värdefulla kulturmiljöer.
Det innebär att en förändring av en byggnad kan påverka mer än själva fastigheten.
– Om jag förvanskar mitt hus kan det påverka en hel stadsdel. Man är en del av ett sammanhang.
Samma hänsyn behöver kommunen ta när offentliga miljöer förändras. När exempelvis gator, torg, parker eller gång- och cykelvägar byggs om kan åtgärderna påverka kulturmiljövärden.
Gamla bankgården i Vrigstad är klassad som Särskilt värdefull bebyggelse. Foto: Magdalena Anderås
Även senare bebyggelse kan ha kulturvärden
Vad som betraktas som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är inte statiskt. Även byggnader från senare perioder kan ha kvaliteter som är värda att uppmärksamma och bevara.
Emma Nordstrand lyfter 1970-talets småhus som ett exempel. De omfattas inte nödvändigtvis av den aktuella inventeringen, men deras arkitektur och samlade uttryck kan ändå ha ett kulturvärde.
– De är väldigt specifika för den här trakten. Det är nästan Sävsjös DNA.
Hon ser en risk i att områdens särdrag gradvis försvinner när exempelvis fasader, fönster, material och färgsättning förändras utan hänsyn till den ursprungliga gestaltningen och omgivande bebyggelse.
Samtidigt går det enligt Nordstrand att anpassa byggnader efter moderna behov utan att kulturvärdena behöver gå förlorade.
– Det finns ju möjlighet att ta huset in i framtiden med de energikrav och liknande som finns utan att förvanska det.
Inventeringen behöver hållas aktuell
Fem år efter inventeringen vet kommunen att vissa uppgifter redan har hunnit bli inaktuella. Byggnader kan ha förändrats och sådant som bidrog till ett kulturvärde kan ha försvunnit.
Därför diskuterar kommunen hur materialet kan hållas aktuellt löpande i stället för att helt nya inventeringar behöver göras med långa mellanrum.
– Det blir inaktuellt väldigt fort. Redan nu vet vi att någon prick är fel. Det mest rimliga och ekonomiska är kanske att försöka hålla inventeringen à jour och uppdatera den när vi vet att något har hänt.
Inventeringen har gjorts i Vrigstad, Sävsjö, Stockaryd och Rörvik medan landsbygden senast kartlades 1989, vilket också går att se på kommunens karta. Bild från Sävsjö kommuns hemsida.
Landsbygden inte kartlagd på länge
På längre sikt ser kommunen också ett behov av att komplettera kunskapen om landsbygdens kulturmiljövärden. I slutet av 1980-talet gjordes en kulturhistorisk utredning som identifierade områden i hela kommunen med kulturhistoriskt värde, bland annat områden runt Njudungskyrkorna som finns i kommunen. Dessa områden går också att se på kartan.
Enligt Emma Nordstrand handlar arbetet ytterst om att behålla de kvaliteter som gör olika platser och miljöer särpräglade.
– Man vill ju inte hamna i en framtid där husen är helt generiska och alla ser likadana ut. Vi hade lika gärna kunnat vara i Sävsjö som i Eksjö eller Jönköping. Det finns ett värde i att bevara husen och kulturmiljöerna.
Hon ser också de lokala kulturmiljöerna som en möjlig tillgång för Sävsjö kommun och besöksnäringen. Det kan bland annat handla om att det fortsatt finns röda hus på landet, något som är karaktäristiskt för den småländska landsbygden.
– Vi har en stor landsbygd som säkert är attraktiv för många. Att kunna bevara det och vara rädd om det tror jag kommer att vara värdefullt framåt.
– A och O är att man känner till att man har de här värdena, säger Emma Nordstrand, samhällsbyggnadschef i Sävsjö kommun.
År 2021 genomfördes en inventering av kulturmiljövärden i kommunens tätorter. Byggnader bedömdes utifrån sina kulturvärden och markerades i olika kategorier på kommunens digitala karta. Det kan bland annat handla om utformning av tak, fönster eller entré eller om färgsättning och material på byggnader från olika tidsåldrar.
Nu lyfts frågan på nytt i samband med att plan- och bygglagen förändrats. De nya reglerna innebär att man inte behöver söka bygglov för att förändra en fasad på samma sätt som tidigare, men byggnader med extra kulturmiljövärde kan fortfarande omfattas av bygglovsplikt.
Därför bjuder kommunen in till en informationsträff den 29 september.
– De nya reglerna är en del av anledningen till att vi vill nå ut med den kunskap som vi egentligen har haft sedan inventeringen gjordes. Det större syftet är att människor ska känna till vilka värden vi har, så att vi kan verka för att de finns kvar, säger Emma Nordstrand.
Kulturvärdet kan finnas i byggnadens utformning
Inventeringen omfattar byggnadernas exteriörer. I kommunens digitala karta går det att se vilka byggnader som uppmärksammats och vilka delar av deras utformning som bidrar till kulturvärdet.
På ett hus kan det vara fönstrens eller entréernas utformning, på ett annat hus takformen och på en tredje byggnad fasadmaterial eller färgsättning. Ett hus har oftast flera olika kulturvärden.
Att en byggnad har ett kulturvärde innebär inte att den aldrig får förändras. Emma Nordstrand framhåller att byggnader behöver kunna användas och anpassas efter dagens behov.
– Det bästa sättet att bevara de här husen är att folk bor i dem, tar hand om dem och trivs där. Då måste man kunna modernisera dem och göra åtgärder. Man kan inte göra museum av alla hus.
Kommunens ambition är i stället att fastighetsägare ska kunna få hjälp att hitta lösningar som fungerar för dem samtidigt som byggnadens kulturvärden tas till vara.
– Om man inte känner till värdet kan man göra något som man lika gärna hade kunnat göra på ett annat sätt.
Med den ökade kunskapen vill kommunen få fastighetsägare att stanna upp inför en förändring och ta reda på vilka kulturvärden som finns. I dialog med kommunen kan det sedan gå att hitta en lösning som både tar hänsyn till värdena och till fastighetsägarens behov och ekonomiska möjligheter.
Grön, gul eller orange prick
Genom kommunens karta över kulturvärden i Sävsjö, Vrigstad, Rörvik och Stockaryd kan fastighetsägare själva se om en byggnad finns med i inventeringen, hur den har klassificerats och vilka kulturvärden som har pekats ut.
Allmänt bebyggelsevärde markeras med en grön prick, högt allmänt bebyggelsevärde med en gul och särskilt värdefull bebyggelse med en orange prick. Röd markering står för byggnadsminnen och gäller i Sävsjö kommun främst kyrkor.
Ju högre kulturvärde en byggnad bedöms ha, desto större hänsyn kan behöva tas till dess utformning vid förändringar.
På kommunens karta kan man klicka på de olika prickarna och se vilka kulturvärden ett hus har. Bild från Sävsjö kommuns webbsida.
Vissa husägare kan bli överraskade
Ägare till byggnader som fått en högre klassning i inventeringen har tidigare fått särskild information från kommunen. Inför informationsträffen har även fler fastighetsägare kontaktats.
Emma Nordstrand tror att många som äger byggnader med höga kulturvärden redan är medvetna om att deras hus har särskilda kvaliteter.
– Har man en av de orangea prickarna vet man nog i grund och botten att man sitter på ett ganska fint hus och att det har ett värde. Men det kan nog komma lite överraskningar om man har en grön eller gul prick.
Hon betonar samtidigt att inventeringen ska ses som ett kunskapsunderlag och en utgångspunkt för dialog. Den är inte i sig samma sak som en juridiskt bindande planbestämmelse.
– Inventeringen är en utgångspunkt. Det är inte en dom. Om det blir aktuellt med en förändring kan man behöva titta närmare på var värdena faktiskt finns och hur man kan lösa det.
Kulturvärdet finns också i helheten
Kulturvärden handlar inte enbart om enskilda byggnader. Hur hus, gator, kvarter, torg och parker förhåller sig till varandra kan också vara värdefulla kulturmiljöer.
Det innebär att en förändring av en byggnad kan påverka mer än själva fastigheten.
– Om jag förvanskar mitt hus kan det påverka en hel stadsdel. Man är en del av ett sammanhang.
Samma hänsyn behöver kommunen ta när offentliga miljöer förändras. När exempelvis gator, torg, parker eller gång- och cykelvägar byggs om kan åtgärderna påverka kulturmiljövärden.
Gamla bankgården i Vrigstad är klassad som Särskilt värdefull bebyggelse. Foto: Magdalena Anderås
Även senare bebyggelse kan ha kulturvärden
Vad som betraktas som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är inte statiskt. Även byggnader från senare perioder kan ha kvaliteter som är värda att uppmärksamma och bevara.
Emma Nordstrand lyfter 1970-talets småhus som ett exempel. De omfattas inte nödvändigtvis av den aktuella inventeringen, men deras arkitektur och samlade uttryck kan ändå ha ett kulturvärde.
– De är väldigt specifika för den här trakten. Det är nästan Sävsjös DNA.
Hon ser en risk i att områdens särdrag gradvis försvinner när exempelvis fasader, fönster, material och färgsättning förändras utan hänsyn till den ursprungliga gestaltningen och omgivande bebyggelse.
Samtidigt går det enligt Nordstrand att anpassa byggnader efter moderna behov utan att kulturvärdena behöver gå förlorade.
– Det finns ju möjlighet att ta huset in i framtiden med de energikrav och liknande som finns utan att förvanska det.
Inventeringen behöver hållas aktuell
Fem år efter inventeringen vet kommunen att vissa uppgifter redan har hunnit bli inaktuella. Byggnader kan ha förändrats och sådant som bidrog till ett kulturvärde kan ha försvunnit.
Därför diskuterar kommunen hur materialet kan hållas aktuellt löpande i stället för att helt nya inventeringar behöver göras med långa mellanrum.
– Det blir inaktuellt väldigt fort. Redan nu vet vi att någon prick är fel. Det mest rimliga och ekonomiska är kanske att försöka hålla inventeringen à jour och uppdatera den när vi vet att något har hänt.
Inventeringen har gjorts i Vrigstad, Sävsjö, Stockaryd och Rörvik medan landsbygden senast kartlades 1989, vilket också går att se på kommunens karta. Bild från Sävsjö kommuns hemsida.
Landsbygden inte kartlagd på länge
På längre sikt ser kommunen också ett behov av att komplettera kunskapen om landsbygdens kulturmiljövärden. I slutet av 1980-talet gjordes en kulturhistorisk utredning som identifierade områden i hela kommunen med kulturhistoriskt värde, bland annat områden runt Njudungskyrkorna som finns i kommunen. Dessa områden går också att se på kartan.
Enligt Emma Nordstrand handlar arbetet ytterst om att behålla de kvaliteter som gör olika platser och miljöer särpräglade.
– Man vill ju inte hamna i en framtid där husen är helt generiska och alla ser likadana ut. Vi hade lika gärna kunnat vara i Sävsjö som i Eksjö eller Jönköping. Det finns ett värde i att bevara husen och kulturmiljöerna.
Hon ser också de lokala kulturmiljöerna som en möjlig tillgång för Sävsjö kommun och besöksnäringen. Det kan bland annat handla om att det fortsatt finns röda hus på landet, något som är karaktäristiskt för den småländska landsbygden.
– Vi har en stor landsbygd som säkert är attraktiv för många. Att kunna bevara det och vara rädd om det tror jag kommer att vara värdefullt framåt.
