Socialtjänstens svar efter insändaren: "Önskar att man anmäler avvikelse"

I kommunens avvikelsesystem syns inte den bild av äldreomsorgen som en undersköterska beskriver i en anonym insändare. Medarbetarna uppmanas att rapportera det som inte stämmer både när det gäller vård och omsorg om brukarna och när det gäller arbetssituationen för att brister ska kunna upptäckas och åtgärdas.

– Om det skulle förekomma brist i verksamheten då vill vi veta det. Men det behöver gå till på ett sätt så att vi faktiskt kan utreda det och göra de här orsaksanalyserna, säger Mathilda Kronek.

Efter en undersköterskas anonyma insändare i SävsjöAppen den 8 januari ger nu socialchef Linda Björk, tillförordnad områdeschef för äldreomsorgen Mathilda Kronek och socialnämndens ordförande Kerstin Hvirf (S) sin bild av hur äldreomsorgen i kommunen fungerar.

– Vi har inga indikationer vad vi kan se i våra formella kanaler, där vi hanterar avvikelse, misskötsel, arbetsmiljöproblematik och liknande. Vi vill gärna svara för vi tycker det är jättetråkigt om folk är oroliga eller inte skulle våga söka ett jobb hos oss, säger Linda Björk.

I insändaren beskriver en undersköterska som jobbar inom kommunens äldreomsorg bland annat att arbetsbördan är för hög och att det påverkar både medarbetarnas hälsa och brukarnas omsorg och vård.

– Vi vet vilket enormt arbete som görs och många är väldigt stolta över det arbete som utförs och får mycket uppmärksamhet och credd för det också och det ska de ha. Det är ett tufft arbete idag och det görs mycket fantastiskt omsorgsarbete. Och det är därför det känns viktigt också att det här inte blir en generell bild, att det inte är en majoritetsbild. Med underlag i botten kan vi med gott samvete säga att vi har vi en välfungerande äldreomsorg. För oss är det viktigt att trygga våra brukare och våra hemtjänsttagare. De kan känna sig säkra med de tjänsterna vi utför och insatserna de har hos oss, säger Mathilda Kronek.

Lyssna på

Insändarskribenten menar att personalens scheman är orimliga och att de går på knäna och att de inte blir lyssnade på men det är inte en bild som stämmer överens med de undersökningar som görs.

– Vi har nyligen gjort en medarbetarundersökning, och där är det över 95 procent som upplever att man har goda förutsättningar att ta ansvar i sitt arbete, att man känner förtroende för sin chef och så vidare. Så där känner vi inte riktigt igen det som beskrivs här, berättar Mathilda Kronek.

Insändaren beskriver också att man inte upplever att chefer lyssnar på personalens önskemål bland annat när det gäller semesterdagar.

– Självklart ska man först gå till sin chef men om man upplever att man inte kom vidare då ska man gå vidare till chefens chef, i detta fallet Mathilda, säger Linda Björk.

– Det finns även skyddsombud och det finns fackliga parter men det är väldigt viktigt för enhetschefen att vara väldigt inlyssnande för att få den transparensen och den tillitsbaserade styrningen som vi jobbar mot, säger Mathilda Kronek.

– Jag tänker att varken vi eller politiken kan svara för hur en dialog mellan två personer ser ut. Men vi vill ha en organisation som går från gräsrotsnivå uppåt, inte tvärtom. En tillitsbaserad organisation och för att vi ska ha det måste vi lyssna. Vi måste lyssna och inte sålla utan titta på allt. För att det är våra medarbetare som gör jobbet och därför är de specialisterna, säger Linda Björk.

Stora förändringar på kort tid

De senaste åren har det skett större förändringar när det gäller arbetstider för bland annat vårdarbetare efter nya krav om 11 timmars dygnsvila.

– Det påverkade väldigt mycket och vi har också mer avancerad sjukvård som kräver att vi anställer utbildad personal, och gärna lite specialistkompetens också. Vi har en stor förskjutning från slutenvården, så att vi har många multisjuka brukare, och vi jobbar mycket med insatser delegerade från sjukvården. Det är mycket som har förändrats snabbt för äldreomsorgspersonal, och det är en personal som har jobbat på samma sätt ungefär i väldigt många år, och alla förändringar tar tid, säger Linda Björk.

Rätten till heltid, att delade tider och långa helgpass har försvunnit lyfter Linda Björk fram som positiva förändringar.

– Egentligen är det också mycket positivt som har gjorts för både personal och brukare de sista åren, men man kanske inte uppfattar det så och det förstår vi.

Flera andra yrkesgrupper som chaufförer och medarbetare inom handeln jobbar också varannan helg men varannan helg-jobb inom vården är det som lyfts och diskuteras oftast.

– Det är inte unikt för oss, men det landar ofta så, och det behöver man ha med sig. Det behövs för att vi ska kunna tillgodose säker vård och omsorg.

Brukarundersökning

När det gäller brukarnas upplevelse av vården har äldreomsorgen i Sävsjö under lång tid fått högt betyg.

– Vi har nyligen fått brukarundersökningen och tittar vi på särskilt boende som ligger vi bland de gröna kommunerna, alltså toppregistret bland kommunerna för hur man upplever helheten och hur man upplever att man får ha tillräckligt med tid för vård- och omsorgspersonalen som man har hos sig som brukare. Vi har inga trender i våra avvikelsesystem och vi har gjort skyddsronder och där har det inte heller framkommit några tydliga trender där vi kan utläsa detta, berättar Mathilda Kronek.

Extra mätningar

Efter insändaren har socialtjänsten valt att göra extra mätningar när det gäller nattfasta inom särskilt boende. 11 timmar är den övre gräns som Socialstyrelsen och Livsmedelsverket satt för hur lång nattfastan bör vara för äldre personer.

– Eftersom insändaren är anonym så vet vi inte vilken arbetsplats vi ska titta på men vi valde att titta på särskilt boende för vi tolkade ändå att det kanske var det som det handlar om. Vi har gjort extra mätningar på nattfasta. Vi gör det för det kan ju vara så att det faktiskt är så här illa fast man av någon anledning inte har rapporterat de här avvikelserna som man ska.

De extra mätningarna visar att reglerna för nattfasta följts.

– Jag vill vara tydlig med att alla inkomna synpunkter granskar vi. Vi låter ingenting bara bero. Då kan det vara så att vi någonstans faktiskt inte följer regelverket för nattfasta och då gör vi en orsaksanalys, säger Linda Björk.

Uppmaning att rapportera avvikelser

– Det vi önskar då, ett medskick till både kritiska insändare och alla våra medarbetare, det är att man anmäler avvikelse om det är något som är kopplat till brukare i Combine och att man anmäler en avvikelse kopplat till arbetsmiljö i Stella. För då kan ju inte vi, ingen chef blunda för det och får inte enligt lag blunda för det, säger Linda Björk.

Combine är det avvikelsesystem som används inom socialtjänsten och i Stella rapporteras tillbud och arbetsskador.

– Om det skulle förekomma brist i verksamheten då vill vi veta det. Men det behöver gå till på ett sätt så att vi faktiskt kan utreda det och göra de här orsaksanalyserna. Och där har vi processer och hanteringar för hur det här ska gå till så det är en uppmaning och en skyldighet för alla som jobbar inom äldreomsorgen. Om jag upplever att det är brister i omsorgen eller omvårdnaden då måste de lämna in en avvikelse för oss att utreda, säger Mathilda Kronek.

Fler äldre

Förra årets ökade kostnader för socialtjänsten har gjort att politikerna skjutit till över 30 miljoner kronor till årets budget och samtidigt plockat bort besparingskrav för socialtjänsten. Att antalet invånare minskade med omkring 100 personer påverkar skatteintäkterna och är en av utmaningarna för framtiden. En annan utmaning är att andelen äldre blir fler för varje år och enligt socialtjänstens bedömning ökade andelen äldre med 2 procent under 2024 i Sävsjö kommun. Andelen 80 år och äldre i kommunen beräknas öka med drygt 35 procent fram till 2033.

– Det är utmaningar hela tiden och man vet aldrig när man öppnar nästa dörr vad som kommer hända. Det gäller både äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. Så det gäller verkligen att lyssna på dem som jobbar. Men vi gör våra åtgärder, givetvis, säger Kerstin Hvirf.

De tillskjutna pengarna ska gå till socialens kärnverksamhet och besparingskrav har istället lagts i kommunövergripande och bland annat har tjänsten som utvecklingschef inom socialtjänsten tagits bort.

– Förvaltningen har varit väldigt tydlig med att det inte är på gräsrotsnivå som man effektiviserar eller avvecklar. Det som kommer först är våra brukare, säger Mathilda Kronek.

– Det vi har gjort är att avveckla chefer och administrativa funktioner. Tyvärr då för det utarmar också organisationen lite, för de behövs också. Alla är viktiga, allt från lokalvårdaren till högsta chef och kanske är högsta chef minst viktig kan jag tänka ibland, men vi behövs ändå. När det inte finns chefer då skapar vi en annan form av kaos och problem, så det är ju en balansgång, säger Linda Björk.

Höjd grundbemanning

Grundbemanningen inom både hemtjänst och särskilt boende har höjts med syfte att verksamheten ska bli mindre beroende av vikarier.

– Vi har nyligen jämfört oss med våra grannkommuner och där ligger vi bland de högsta bemanningstalen när det gäller särskilt boende, berättar Mathilda Kronek.

Det särskilda boendet Ringgården renoveras och de brukare som tidigare bott där bor under tiden på trygghetsboendet Bryggaren. Det är en av de platser där bemanningen höjts.

– Det är inte optimalt som det har varit nu och det har krävts mer personal när Ringgården bedrivs på Bryggaren för att brukarna är så utspridda. Vi måste enligt lag ha uppsikt över brukarna dygnet runt och vi får aldrig vara längre bort än att vi finns nära till hands, säger Linda Björk.

Ringgården ska vara klar i slutet av februari och inflyttning kommer ske i början av april. I nya lokaler som är anpassade efter de behov som dagens vårdtagare har kan arbetet bedrivas på ett annat sätt.

– Utformningen av lokalerna kommer öka möjligheterna till samarbete och och närhet till varandra, säger Mathilda Kronek.

Efterfrågan på särskilt boende har minskat i kommunen sedan pandemin medan efterfrågan på hemtjänst har ökat.

– Trots att vi blir äldre och andelen äldre ökar så minskar efterfrågan. Däremot ser vi ett litet ökat behov av korttidsboende och även växelvis boende, berättar Linda Björk.

– Det är något som vi troligen behöver jobba mycket mer med, det förebyggande arbetet. Det kan vara små hjälpmedel eller insatser som kan ha stor effekt för att man ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Det är också en känsla av självständighet och en frihetskänsla att kunna göra det, säger Mathilda Kronek.