Passionen för trädgårdsstolar med gung blev en bok: "Det är kulturhistoria"

Ett loppisfynd i Östergötland blev startskottet för ett 26 år långt detektivarbete. Nu har Bengt-Elis Petersson samlat resultatet i en bok om Grythyttans klassiska trädgårdsmöbler.

För 26 år sedan köpte Bengt-Elis Petersson en trädgårdsmöbel på en loppis i Östergötland. Det som började som ett spontant fynd utvecklades snabbt till ett nytt intresse – och har nu resulterat i boken Trädgårdsmöbler med gung från Grythyttan.

– Det är 300 sidor nörderi, en uppslagsbok för att kunna bestämma vilken modell och vilket år stolen är gjord, säger han.

Därefter gick färden vidare mot Ludvika men så kom Bengt-Elis på att han kunde göra en avstickare till tillverkaren.

Där träffade han Karl Lindqvist, dåvarande ägare i fjärde generationen, som visade runt på företaget och tillhörande museum. Det blev sedan besök i Grythyttan nästan årligen och intresset växte.

– Det fanns ett arkiv som inte var i ordning och det hade med att göra att företaget brann 1960, då försökte de rädda allt som gick i pappersväg. Mycket var brandskadat och luktade rök, säger Bengt-Elis.

En ny modell av trädgårdsfåtölj som är stapelbar togs fram på 1950-talet. Foto: Magdalena Anderås

Besöken blev upprinnelsen till att Bengt-Elis tog sig an uppgiften att kartlägga och upprätta ett arkiv över företagets produkter och i perioder var han också anställd av företaget. Resorna till Västmanland blev många under ungefär 20 års tid.

Med hjälp av broschyrer och kataloger kunde det så småningom fastställas vilken stol som tillverkades när och hur länge den varit i produktion. Han besökte bland annat Kungliga biblioteket för att gå igenom allt som finns som har med trädgårdsmöbler att göra som finns i arkiven där. Äldre broschyrer har ibland dykt upp på Tradera och har då kunnat läggas till i arkivet.

– Det var ju ett riktigt detektivarbete som jag jobbat med under den här tiden för att få reda på när den här stolen är gjord och hur länge den var i produktion, säger Bengt-Elis.

På en gräsyta framför ladugården på gården Sikanäs vid Vallsjöns strand har Bengt-Elis plockat fram inte bara en stol utan över fyrtio stolar. Förutom att samla all dokumentation kring möblerna så har Bengt-Elis också samlat på sig många stolar, fåtöljer, bord och bänkar som tillhör de olika kollektionerna som getts ut genom åren.

Under eftermiddagen har han bjudit in till bokrelease och omkring 100 personer är på plats när Bengt-Elis signerar böcker och guidar genom den högst tillfälliga utställningen.

Bengt-Elis visar de allra första modellerna med stativ i fjäderstål där den del av stålstativet som står på marken har förkortats bit för bit. Foto: Magdalena Anderås

– Den första fåtöljen vägde 15 kilo, sedan minskade man ner stålet för att göra den billigare. Den kostade 29 kronor vilket motsvarade en hel uppsättning av bord, soffa och stolar i trä. Det var jättedyrt i förhållande till att köpa en trämöbel, berättar Bengt-Elis.

Bland utställningens alla stolar och fåtöljer finns också några som inte är tillverkade av Grythyttan utan av andra företag och även i boken finns flera modeller med.

– I boken finns det 24 företag som också gjorde trädgårdsmöbler med stålram. Man ska kunna titta i boken och ta reda på vilken stol man äger och vilket år stolen är gjord. Boken är hjärtat i det här.

Under arbetet med arkivet mättes alla delarna på stolarna, uppgifter som nu finns i boken tillsammans med ursprungliga färger och utföranden. Förutom stolar och fåtöljer finns också bord och bänkar med i boken som innehåller 180 produkter.

Varje detalj som skiljer en modell från en annan har Bengt-Elis koll på. Foto: Magdalena Anderås

– Det är kulturhistoria som vi har här, hur vi har använt dem, hur det har utvecklats i Sverige. Det är det här nördiga, till och med måtten på träpinnarna... Jag har lagt ner så mycket tid för att jag tyckt att det har varit roligt helt enkelt, fortsätter Bengt-Elis.

Att samlande och kulturhistoria är stora intressen märks också på andra områden som Bengt-Elis lagt ner tid på genom åren, som resulterat i ett kräftmuseum inrymt i ladugården och försäljning av masurbjörkplantor, vars virke är eftertraktat till konsthantverk, knivtillverkning och möbelsnickerier.

Bland de många stolarna och fåtöljerna i samlingen har Bengt-Elis sin egen favorit, tillverkad i mitten av 1950-talet med en sits i stålnät. Anledningen är helt enkelt att den är bekvämast att sitta i, gärna med tillhörande dyna, och som förstås har gunget som Bengt-Elis fastnat för.

Favoritfåtöljen med sits i stålnät syns närmast i bild. Foto: Magdalena Anderås

I boken finns också ett avsnitt om renovering av trädgårdsmöbler och de flesta möblerna i Bengt-Elis samling har han rustat upp och målat i originalfärg.

– De här möblerna fanns ju innan plastindustrin kom, och då åkte ju tusentals av de med stålstativ i graven. Om de inte slängdes bakom uthusen och så vidare men då har de överlevt. Träet har försvunnit men stålet är kvar och då går det att renovera stolen till ursprungligt skick.

På loppis kan man ha turen att hitta stolar i bättre skick men där något ändå behöver lagas och fixas och då finns de uppgifter man kan behöva i boken för att renovera stolen.

– Ofta kan stålstativet hålla i flera generationer medan trädetaljerna kan behövas bytas ut.

Om fler stolar tas om hand, renoveras och används har boken tjänat sitt syfte menar Bengt-Elis Petersson.