Foto: Genrebild
Vad är egentligen ett rättvist arbetsschema?
onsdag 2 september 2026
Vad är ett rättvist schema? Är det verkligen rättvist att alla ska ha exakt samma antal kvällar, helger och dagpass – oavsett livssituation och familjeförhållanden?
Inom vården pratas det mycket om rättvisa scheman. Men jag tycker att vi behöver ställa oss frågan: "Vad innebär rättvisa egentligen?"
Ett rättvist schema borde vara ett schema som tar hänsyn till människan bakom arbetspasset. Ett schema där det finns möjlighet att kombinera arbetsliv med familjeliv och återhämtning. Det borde inte automatiskt innebära att alla ska arbeta åtta kvällar på sex veckor, varannan helg och exempelvis 20 dagpass mellan 07–16.
"Varför kan man inte anställa personal som huvudsakligen arbetar dagtid och annan personal som huvudsakligen arbetar kvällar, på samma sätt som man kan anställa personal för helgtjänster?"
Om det finns möjlighet att anställa personal som arbetar specifikt på helger, varför kan man då inte tänka mer flexibelt kring dag- och kvällstjänster? Alla människor har olika förutsättningar. Vissa kan och vill arbeta kvällar, medan andra har familjesituationer som gör många kvällar mycket svåra att få ihop.
Och varför ska varannan helg vara normen? Varför kan man inte i större utsträckning erbjuda arbete var tredje helg, särskilt när kommunen samtidigt har kunnat anställa personal på rena helgtjänster?
För många barnfamiljer är arbetstiderna inom vården en stor utmaning. När arbetsdagen slutar klockan 22.00 är det inte bara ett arbetspass som tar slut. Det påverkar hela familjens vardag. Barnen kanske redan sover när föräldern kommer hem. Nästa morgon ska barnen upp, göras i ordning och lämnas på förskola eller skola – samtidigt som föräldern själv kanske bara fått några timmars sömn.
"Tre kvällar på raken och sedan upp tidigt med barn är inte återhämtning."
Det skapar trötta och stressade föräldrar, vilket i längden också påverkar arbetsmiljön. En vårdpersonal som ständigt går på knäna mellan arbete, hämtningar, lämningar, kvällspass och helgarbete får mindre möjlighet att vara den utvilade och närvarande medarbetare som vården faktiskt behöver.
Samtidigt måste vi fråga oss: "Varför är inte samhället bättre anpassat för barnfamiljer där föräldrar arbetar inom vården?"
Om vården ska bemannas dygnet runt måste också samhällets övriga funktioner i större utsträckning kunna möta det behovet. Förskolor och andra verksamheter behöver kunna erbjuda öppettider som fungerar även för dem som arbetar kvällar, tidiga morgnar och helger. Alla kan inte förväntas lösa ett systemproblem genom att trolla fram barnomsorg som inte finns.
Vi behöver tänka nytt.
Ett rättvist schema behöver inte betyda att alla arbetar exakt lika. "Rättvisa kan också vara att alla får möjlighet att arbeta utifrån sina förutsättningar, samtidigt som verksamhetens behov naturligtvis måste tillgodoses."
Det borde finnas större möjlighet till individuella scheman, fler renodlade dag- och kvällstjänster och fler alternativ kring helgarbete.
För när schemat blir så fyrkantigt att människor inte längre får ihop arbete och familjeliv är frågan inte bara om schemat är rättvist.
"Frågan är om det är hållbart."
Vi behöver en vård där personal orkar stanna kvar – inte en schemaläggning som gör att trötta, stressade och slutkörda medarbetare till slut väljer att lämna.
Så låt oss börja om och ställa den viktigaste frågan:
"Vad behöver ett rättvist schema innehålla för att både verksamheten, personalen och familjerna ska fungera?"
/Uskan som sa upp sig
Inom vården pratas det mycket om rättvisa scheman. Men jag tycker att vi behöver ställa oss frågan: "Vad innebär rättvisa egentligen?"
Ett rättvist schema borde vara ett schema som tar hänsyn till människan bakom arbetspasset. Ett schema där det finns möjlighet att kombinera arbetsliv med familjeliv och återhämtning. Det borde inte automatiskt innebära att alla ska arbeta åtta kvällar på sex veckor, varannan helg och exempelvis 20 dagpass mellan 07–16.
"Varför kan man inte anställa personal som huvudsakligen arbetar dagtid och annan personal som huvudsakligen arbetar kvällar, på samma sätt som man kan anställa personal för helgtjänster?"
Om det finns möjlighet att anställa personal som arbetar specifikt på helger, varför kan man då inte tänka mer flexibelt kring dag- och kvällstjänster? Alla människor har olika förutsättningar. Vissa kan och vill arbeta kvällar, medan andra har familjesituationer som gör många kvällar mycket svåra att få ihop.
Och varför ska varannan helg vara normen? Varför kan man inte i större utsträckning erbjuda arbete var tredje helg, särskilt när kommunen samtidigt har kunnat anställa personal på rena helgtjänster?
För många barnfamiljer är arbetstiderna inom vården en stor utmaning. När arbetsdagen slutar klockan 22.00 är det inte bara ett arbetspass som tar slut. Det påverkar hela familjens vardag. Barnen kanske redan sover när föräldern kommer hem. Nästa morgon ska barnen upp, göras i ordning och lämnas på förskola eller skola – samtidigt som föräldern själv kanske bara fått några timmars sömn.
"Tre kvällar på raken och sedan upp tidigt med barn är inte återhämtning."
Det skapar trötta och stressade föräldrar, vilket i längden också påverkar arbetsmiljön. En vårdpersonal som ständigt går på knäna mellan arbete, hämtningar, lämningar, kvällspass och helgarbete får mindre möjlighet att vara den utvilade och närvarande medarbetare som vården faktiskt behöver.
Samtidigt måste vi fråga oss: "Varför är inte samhället bättre anpassat för barnfamiljer där föräldrar arbetar inom vården?"
Om vården ska bemannas dygnet runt måste också samhällets övriga funktioner i större utsträckning kunna möta det behovet. Förskolor och andra verksamheter behöver kunna erbjuda öppettider som fungerar även för dem som arbetar kvällar, tidiga morgnar och helger. Alla kan inte förväntas lösa ett systemproblem genom att trolla fram barnomsorg som inte finns.
Vi behöver tänka nytt.
Ett rättvist schema behöver inte betyda att alla arbetar exakt lika. "Rättvisa kan också vara att alla får möjlighet att arbeta utifrån sina förutsättningar, samtidigt som verksamhetens behov naturligtvis måste tillgodoses."
Det borde finnas större möjlighet till individuella scheman, fler renodlade dag- och kvällstjänster och fler alternativ kring helgarbete.
För när schemat blir så fyrkantigt att människor inte längre får ihop arbete och familjeliv är frågan inte bara om schemat är rättvist.
"Frågan är om det är hållbart."
Vi behöver en vård där personal orkar stanna kvar – inte en schemaläggning som gör att trötta, stressade och slutkörda medarbetare till slut väljer att lämna.
Så låt oss börja om och ställa den viktigaste frågan:
"Vad behöver ett rättvist schema innehålla för att både verksamheten, personalen och familjerna ska fungera?"
/Uskan som sa upp sig