Eleverna fick testa sin kriskoll: "Kanske borde ha lite mer mat hemma"

Hur länge borde maten och vattnet hemma räcka om strömmen går och vardagen stannar upp? Det var en av frågorna när kommunens beredskaps- respektive säkerhetssamordnare besökte niondeklassarna på Hofgårdsskolan under beredskapsveckan.

Eleverna kunde redan en hel del om kriser och varningssignaler – men när samtalet kom in på den egna hemberedskapen blev svaren mer osäkra.

Det är onsdag eftermiddag på Hofgårdsskolan, och elever i årskurs nio ska ha en lektion om krisberedskap. Stämningen i klassrummet är avvaktande.

Beredskapssamordnaren Viktor Hjertonsson och säkerhetssamordnaren Simon Gustafsson håller en kort presentation om beredskap och sina roller. Tidigare under dagen har de också ställt fram exempel på sådant som kan finnas i en krislåda.

Sedan låter de eleverna ta sig an frågor om krisberedskap genom en frågesport i Kahoot.

Var söker man information vid en kris? Inte på Tiktok eller Instagram – eleverna har koll på att det ingår i Sveriges Radios uppdrag att informera vid olika kriser.

– Vid en krissituation är det bäst att inte gå in på sociala medier alls, för det sprids så mycket desinformation där, säger Viktor Hjertonsson och får medhåll av eleverna.

Information på lagom nivå
Vad man gör när det inte kommer något vatten ur kranen eller vilken mat som är bäst att ha hemma i beredskapssyfte diskuteras i klassrummet. Vad behöver man göra när man hör Hesa Fredrik, viktigt meddelande till allmänheten?

Eleverna verkar ta temat på allvar. Skolan har redan förberett dem inför besöket.

– Det var ett väldigt bra upplägg att man hade haft en förberedande lektion. Det märktes att allt inte var nytt för eleverna, utan att man hade en bra grundkunskap, säger Simon Gustafsson efteråt.

LÄS MER: “Hur länge kan vi vara utan vatten och el?” - Så rustar Sävsjö för kriser

Under årets beredskapsvecka besöker han och Viktor Hjertonsson högstadieelever på både Hofgårdsskolan och Rörviks skola. Hjertonsson säger att valet av målgrupp är medvetet: ungdomarna är svåra att nå genom kommunens vanliga informationsinsatser.

Vilket svarsalternativ är rätt? Niorna funderar. Foto: Mirjami Alanen

– Om vi hade ställt oss på torget så hade vi inte nått ut till den målgruppen ändå, säger han.

Förhoppningen är att någon elev ska komma hem och fråga om familjen har en krislåda eller en radio som fungerar vid ett längre strömavbrott.

– Ju bättre hemberedskap man har, desto starkare blir samhället, säger Hjertonsson.

Kunskap utan att skapa oro
Budskapet är att hushåll som kan klara sig själva under en tid gör det lättare för samhället att hjälpa dem som behöver stöd mest. Samtidigt vill Viktor Hjertonsson att undervisningen ska kännas trygg för eleverna.

– Vi är noga med att inte skrämma upp våra ungdomar. Vi vill inte skapa en oro, tvärtom vill vi skapa medvetande och en trygghet, säger han.

Viktor Hjertonsson med exempel på saker som man kan ha i sin krislåda hemma. Foto: Privat

Rektor Henrik Starkman tycker att högstadiet är en bra ålder för samtalet. Frågorna anknyter till det eleverna arbetar med i SO, men han ser en poäng i att kommunens sakkunniga kommer till klassrummet.

– Min bedömning är att det är bättre att komma ut till varje klass i stället för att hålla en stor föreläsning. Dels finns tryggheten i klassen, dels blir det mer lektionslikt, säger han.

"Man ska inte undvika att tänka på det"
Efter lektionen berättar Alfred Missfeldt att det mesta var bekant sedan tidigare. Rådet att ha mat hemma för sju dagar tycker han låter rimligt – kanske till och med i underkant.

– Det känns som att kriserna håller på lite längre än sju dagar. Så man kanske borde ha lite mer mat hemma.

Om han kommer att fråga sina föräldrar hur mycket mat familjen har hemma är däremot osäkert. På den frågan svarar han nej.

Milosz Modzelewski tyckte att lektionen var rolig, bland annat för att beredskap inte är något han hör om varje dag.

– Man ska inte vara jätterädd. Man ska inte undvika att tänka på det, säger han.

Han vet att familjen har en första hjälpen-låda och mat i kylskåpet. Hur det ser ut med mat som håller länge är han mer osäker på.

Lilly Lundqvist är också tveksam när hon får frågan om familjen skulle klara sig i sju dagar.

– Nej, det tror jag inte.

Lärde du dig något nytt idag?

– Det med Hesa Fredrik. Man hör den varje månad, men jag visste inte vad det hette. 

"Landat ganska väl"
Efter klassbesöket är Viktor Hjertonsson nöjd med elevernas deltagande.

Från vänster: Viktor Hjertonsson, Simon Gustafsson och Henrik Starkman. Foto: Mirjami Alanen

– De har varit aktiva, svarat och känts ganska intresserade. Jag tror nog ändå att en del faktiskt går hem och pratar lite om det här med sina föräldrar och vårdnadshavare, säger han.

Simon Gustafsson hoppas att lektionen har gett eleverna något mer att bygga vidare på.

– Förhoppningsvis byggde vi på deras kunskap på ett vettigt sätt. Känslan är att det har landat ganska väl.

Henrik Starkman ser gärna att samarbetet fortsätter nästa år.

– Det är viktiga frågor för att höja kunskapen hos eleverna. Vi hoppas att det också sprider sig till familjerna och hela samhället, säger han.