Stockarydsföretagarens AI-idé testas i USA: "En perfekt chans"

En dörr på glänt under en konferens blev början på något större. Mohammed Alsaadi tog chansen att presentera sin idé – och nu testas Stockarydsregistrerade Opmores AI-tjänst vid ett större amerikanskt universitet. 

– Jag bara satt där och då gällde det att make the opportunity count, säger han.

Mohammed Alsaadi kliver in på Sävsjöappens redaktion och hälsar glatt med ett varmt handslag. Han erbjuds en kopp kaffe att ta med till intervjun. Samtalet nuddar vid smaksatt havremjölk kontra komjölk till kaffet, och vi får omgående en inblick i hur hans hjärna fungerar.

– En kaffe med mjölk är det bästa som finns, men här har havremjölken definitivt lyckats bättre med brandingen, säger han och tittar på båda mjölkpaketen.

Han ler brett. Det gör han i stort sett under hela intervjun, oavsett om samtalet handlar om företagande, standup eller hur han råkade hamna vid ett bord med representanter för internationella universitet och stora företag.

Just den berättelsen börjar på Grand Hôtel i Stockholm. En vän hade erbjudit Alsaadi att följa med på en konferens med Future Talent Council, ett nätverk som samlar HR-ledare och representanter från utbildningsvärlden globalt.

Under lunchen såg han en dörr på glänt och blev nyfiken på vad som fanns innanför. Han berättar att han hann tveka innan han gick in i rummet. Kanske satt människorna där bara och åt lunch? Men nyfikenheten tog över.

Han gick in och satte sig. När mötets ansvarige tackade alla för att de hade accepterat inbjudan förstod han att just det här mötet var för särskilt inbjudna.

– Jag hade inte fått någon inbjudan, men jag bara satt där och då gällde det att make the opportunity count, säger han finurligt.

Samtalet handlade om hur unga människor skulle kunna komma ut snabbare på arbetsmarknaden. För Mohammed Alsaadi var det en fråga som låg nära det han själv arbetar med.

Så han räckte upp handen.

– Vad är det värsta som kan hända? säger Alsaadi och skrattar till.

Även om han hade blivit avvisad skulle det ha gett något, resonerar han. Då hade han blivit någon som deltagarna kunde känna igen nästa gång.

– Då har jag i alla fall visat mitt ansikte. Så kommer de och säger att det är du som försökte. Då sticker man ut.

Vid bordet satt universitetsledare från runtom i världen och HR-ledare från större organisationer, bland annat Microsoft. Alsaadi såg en möjlighet att pröva sin idé inför människor som arbetade med just de frågor han ville lösa.

– Jag tänkte att det här är en perfekt chans för mig. Jag har en idé som jag vill testa med er: om vi tar studenter som behöver erfarenhet och matchar dem med företag.

Problemet är enligt honom att företagen tvekar inför att lägga tid på att introducera studenter som snart ska lämna arbetsplatsen. De vill hellre investera tiden i någon som ska stanna i flera år. Samtidigt har erfarna medarbetare redan mycket ansvar och begränsat utrymme att handleda någon ny.

Mohammed Alsaadis förslag var att Opmore skulle hjälpa till med introduktionen och stödet till studenterna, så att företagen lättare kunde ta emot dem.

– Allt vi behöver är ett bra projekt. Så löser vi allt annat.

Opmores tjänst fungerar som en digital hjälpreda där studenter och medarbetare kan ställa frågor om arbetet. Svaren hämtas ur verksamhetens dokument och insamlade kunskap.

Förslaget väckte intresse, berättar han. Samtalen har fortsatt med flera av deltagarna, men han betonar att stora organisationer behöver tid och belägg för att en ny lösning fungerar.

– På den nivån är processen alltid superlångsam. Och de behöver lite mer bevis.

Idén testas i USA 
Nu är ett pilotprojekt igång vid ett större universitet i USA. Där testar Opmore sin tjänst inom ett program där studenter arbetar med universitetets administration. Uppgiften är att hjälpa studenterna att komma in i arbetet – och samtidigt fånga upp kunskapen som nästa grupp kommer att behöva.

När någon undrar hur en arbetsuppgift ska göras ska svaret kunna leva vidare även efter att studenten har lämnat programmet.

– Tanken är att nästa grupp ska bli introducerad ännu snabbare, för då har den här gruppen ställt frågorna som inte har skrivits ner.

Den första gruppen avslutar programmet i maj 2027. Därefter ska den insamlade kunskapen användas i introduktionen av nya studenter.

Enligt Mohammed Alsaadi finns det flera liknande program vid universitetet, liksom samarbeten med företag. Där ser han möjligheter att utveckla arbetet vidare. Men först behöver piloten visa vad tjänsten klarar.

Vad krävs det av en för att sätta sig vid ett sådant bord och säga: Jag har något som ni behöver?

– Jag tror att det är en blandning av att vara nyfiken och vara en bra storyteller. Det är de två sakerna som jag jobbar på rätt mycket.

Att kunna berätta och väcka intresse hjälper vid försäljning, menar han. Men det krävs också att man vågar få ett nej.

– Jag försöker misslyckas så snabbt som möjligt för att lära mig från mina misstag och komma vidare.

Alsaadi menar att berättelsen om konferensen handlar om mer än ett lyckligt sammanträffande. Först tackade han ja till att följa med, sedan gick han genom dörren – och när han väl satt där tog han tillfället att presentera sin idé.

Visst fanns slumpen där – men du tog den?

– Utsätter du dig själv för slumpen tillräckligt många gånger så kommer du att bli vald. Jag tror inte att jag är unik på något sätt, men det hände mig.

Även på Malta har en möjlig väg in på en ny marknad öppnats. Under en konferens hamnade Alsaadi i ett samtal med en kvinna som arbetar med personalens lärande och utveckling inom ett tillverkningsföretag. Kontakten började med skämt – Alsaadi kör också stand-up vid sidan av företagandet – och övergick i frågor om hennes arbete.

– Jag var bara nyfiken. För det är inte en marknad som jag hade tänkt på.

I samtalet framkom ett behov av att göra rutiner och säkerhetsinformation mer tillgängliga för medarbetarna. Nu diskuteras ett pilotprojekt som Alsaadi hoppas kan komma igång inom de närmaste månaderna.

Kunskapen ska leva vidare 
Mohammed Alsaadi är 28 år, uppvuxen i Växjö men Stockarydsbo sedan sex år tillbaka. Han är utbildad byggingenjör vid Linnéuniversitetet och har drivit eget och arbetat på andra företag, bland annat Rörvikshus.

Viljan att lära sig mer om företagande förde honom till Chalmers entreprenörsskola. Där arbetade han först med ett medicintekniskt företag med inriktning på sårläkning genom elektrostimulering.

Men vägen till marknaden var lång, och själv drogs han mer till försäljning, marknadsföring och möten med människor.

När han skrev sitt examensarbete om säljprocesser i unga företag upptäckte han ett återkommande problem: grundaren visste hur allt fungerade, men hade svårt att föra över kunskapen till en ny säljare.

Det kände han igen från sitt eget arbetsliv. Den som är ny får några dokument, men upptäcker snart att mycket av det viktigaste aldrig har skrivits ner.

Mohammed Alsaadi fick utmärkelsen Årets nytänkare vid Sävsjö näringslivsfest tidigare i höstas. Foto: Magdalena Anderås

Ur det problemet växte Opmore fram.

Företagets digitala hjälpreda heter Sticky. Namnet kommer från tanken att informationen ska fastna och finnas kvar.

Medarbetaren ställer en fråga i en chatt. Tjänsten söker svar i företagets dokument och insamlade kunskap, med hänvisning till källan. Saknas svaret skickas frågan vidare till en person som kan hjälpa till. Svaret sparas sedan till nästa gång någon undrar samma sak.

Från början försökte Opmore samla in kunskapen genom omfattande intervjuer. Men de som kunde mest hade ofta också mycket annat att göra, berättar Alsaadi.

– Vi gör fortfarande intervjuer, men korta, i text eller röst med Sticky. Sen fångar vi resten när frågorna dyker upp, förklarar Alsaadi och tillägger:

– Det blir inte: "Nu ska du svara på 70 frågor". Vi svarar på dem när de kommer.

Vad händer i ett företag när all kunskap bara finns hos grundaren?

– Det är en nyckelpersonsrisk. Blir du sjuk eller något händer så går hela företaget ner. Vi utvecklar ett ramverk för att veta om företagets kommersiella sida är skalbar. Kan du ta två veckors semester utan att hela företaget går ner? När jag pratar med många grundare är svaret nej.

För Alsaadi handlar det om att göra det möjligt för fler att ta ansvar, så att verksamheten kan fortsätta även när grundaren inte är på plats.

– Hur kan vi se till att vi sätter upp alla processer så att någon annan kan ta över en viss del av arbetet, så att företaget kan fortsätta rulla? säger han, lutar sig tillbaka i stolen och fortsätter:

– Många grundare är som en "unicorn", en enhörning. De kan göra allt: marknadsföring, produkt. Men det är rätt svårt att hitta en till unicorn. Vad vi kan göra är att dela upp bitarna. En person kan ha hornet, en annan kan ha vingarna. Och tillsammans blir de en unicorn.

För att det ska fungera behöver kunskapen bli tillgänglig även för andra.

– Hur kan vi se till att alla processer är nedskrivna på ett sådant sätt att de går att följa av en annan person?

Opmore samarbetar just nu även med det svenska bolaget Sakura, där ett pilotprojekt har gått vidare efter en första fas. Mohammed Alsaadi hoppas kunna hjälpa fler företag i Jönköpings län, som han säger ligger honom nära hjärtat.

"Jag tycker inte man ska vara rädd för någonting", säger Mohammed Alsaadi. Foto: Magdalena Anderås

Under utvecklingen har han fått stöd från Science Park. Vid Sävsjös näringslivsfest tilldelades han nyligen utmärkelsen Årets nytänkare.

Nu hoppas Opmore hitta nya kunder även lokalt på Höglandet, och Mohammed Alsaadi uppmanar intresserade företag att höra av sig.

– Det är bara att höra av sig om det här är något man själv vill testa på sitt företag, eller om man vill hjälpa oss. Min mailadress finns på hemsidan, säger Alsaadi.

"Jag väljer att vara optimist"
På Sävsjöappens redaktion har intervjun tagit olika vägar, från Stockaryd till Stockholm och USA. Vi tycker att ett samtal om AI får fortsätta med hjälp av AI, så Sävsjöappen testar en idé.

Jag berättade för min egen ChatGPT att jag skulle intervjua en AI-expert, och frågade vad den som AI skulle vilja att du fick svara på. 

Mohammed Alsaadi hinner inte lyssna färdigt på frågan. Med skratt i rösten säger han:

– Vet du en rolig sak? På vägen hit sa jag till min AI: "Låtsas att du är intervjuaren. Vad hade du ställt mig för frågor?"

Min ChatGPT ville i alla fall ställa följande fråga: Finns det någonting som du inte skulle vilja lämna över till AI?

Alsaadi upprepar frågan tyst för sig själv och svarar sedan:

– Mänsklig kontakt.

Han förklarar att en digital tjänst kan hjälpa någon att förstå arbetsuppgifterna. Men hur det faktiskt känns att vara på en arbetsplats upptäcker man tillsammans med människorna där.

– Anledningen till att man stannar på ett jobb är att man har kul med sina kollegor och ser en utvecklingspotential i rollen.

Kunskap och rutiner kan Opmore hjälpa till med. Relationsbyggandet behöver kollegorna och chefen fortfarande lägga tid på.

Att möta människor är också en del av livet utanför företaget. I podcasten Startup Fika intervjuar Alsaadi andra entreprenörer. Och ibland står han på scen som standupkomiker, som i fallet med konferensen i Malta.

Han berättar att han från början hade tänkt att han skulle prova standup "någon dag". Under studietiden bestämde han sig för att göra slag i saken och ringde en klubbägare han kände.

Klubbägaren frågade ifall Mohammed Alsaadi kunde komma och köra ett set redan nästa vecka. Han hade inget material färdigt, men tackade ja och började skriva skämt.

– Jätte-, jättenervös så klart.

Det gick bra, berättar han. Företagandet har sedan tagit mycket av tiden, men nyligen var han tillbaka på en scen i Stockholm.

Leendet finns kvar när han berättar. Intervjun lider mot sitt slut, men vi har en sista fråga att ställa – i en tid där många känner oro för den artificiella intelligensens framfart i samhället.

Ska man vara rädd för AI?

– Jag tycker inte man ska vara rädd för någonting. Det är människan som kommer använda AI till något gott eller ont. Sen vissa dagar är det överväldigande. Det är rätt mycket som sker hela tiden, och då vi är ett AI-bolag måste vi ha koll på allting som händer. Men jag väljer att vara mer optimist. Det kommer säkert att vara ännu bättre.