
Vattnet man oftast ser strömma kraftigt vid höga vattenstånd är det man inte har kapacitet för att ta emot i turbinerna. Foto: Anita Ek

Vattnets rörelse driver ett hjul som via remmar drar runt ett kvarnhjul för att kunna mala säd. Foto: Anita Ek

Enorma mänger vatten i Forsa ger översvämning vid kvarnen. Foto: Anita Ek

Vid Kråkefors damm forsar det kraftigt. Foto: Anita Ek

När Brohultakvarnen byggdes på 1860-talet fanns tre vattenhjul, som bland annat drev kvarnstenarna. Foto: Anita Ek

Foto: Anita Ek
6 bilder
Extrema påfrestningar i vattendrag runt om i kommunen
Av Anita Ek · · Uppdaterad
Ovanligt mycket nederbörd på kort tid orsakar just nu översvämningar. I Vrigstad ökade risken för översvämning under veckan och räddningstjänsten byggde i tisdags barriärer runt en pumpstation för avloppsvatten. De höga vattenflödena skapar extrema påfrestningar i vattendrag runt om i kommunen och det märks inte minst för de som äger ett vattenkraftverk.
- Vattenflödet har varit ovanligt ojämnt under året, från en lång period under hösten då vi inte kunde producera el till onormalt mycket nederbörd i januari, berättar Björn Svensson i Brohult i den södra delen av Sävsjö kommun.
Hos Claes och Therese Rostedt i Forsa i norra delen av kommunen är flödet så högt att det blir mycket mer vatten än vad turbinen i deras kvarn hinner ta hand om. Då måste man släppa förbi vattnet i dammluckorna.
- Vi får justera flera gånger per dygn när det är så här höga flöden, säger Claes Rostedt.
Vintertid vill man ha ett rikligt vattenflöde för att nå maxproduktion av vattenturbinen. Claes förklarar att vattnet regleras för hand för att hålla en jämn vattennivå i dammen och just nu krävs noggrann övervakning. Kvarnen från 1930-talet ligger längs Toftaån och är i drift fortfarande tack vare Claes och Therese. Bygdekvarnen är unik för att den fortfarande drivs enbart av vattenkraft när man maler mjöl. Det stenmalda mjölet används och säljs bland annat i parets café- och bageriverksamhet på gården. Det blir också ström till gården och bageriets behov.

Vid småskalig produktion av vattenkraft regleras oftast vattnet för hand genom att man ”drar i luckorna”. Här visar Claes Rostedt hur det går till.
Extremt väder
- Höga och mer dramatiska vattenflöden har ökat på senare tid upplever jag, säger Claes. Det är allt oftare extremt väder som ger översvämningar eller torka.
Claes påpekar vikten av ett gott samarbete med andra dammägare längs vattendraget. Det gäller att skapa sig en god marginal om man misstänker hög nederbörd. Om en damm skulle brista får det katastrofala följder. Kulturbyggnader som kvarnen kan bli förstörda och nästa damm får hastigt en stor mängd vatten som den inte kan ta hand om. Längre ner i vattensystemet ökar vattenflödet successivt med alla biflöden och då ökar risken för att hus hotas och jordbruksmark översvämmas.
Teknik som larmar
Vid kvarnen i Komstad kontrollerar Olof Rostedt dammens nivå. Vattnet kommer från Almesåkrasjön i Nässjö via Forsa och Kråkefors till Komstad. Olof är en av de som ideellt sköter stiftelsen Komstad kvarns byggnader och vattenkraft. Han guidar gärna besökare och berättar om byggnaderna och människor som har bott i bygden. Komstads historia innefattar stenåldersgravar och runstenar, sedan länge brukad jordbruksmark, med ängar som än idag slås på gammalt vis, och välbevarade byggnader från 1900-talets början som ramsågen och kvarnen som drevs med vattenkraft.
Idag används vattnet till elproduktion genom fem turbiner och överskottsel säljs till elnätet. Just nu är det mycket vatten och genom turbiner och luckor passerar cirka 11 kubikmeter i sekunden.
- Vi som bevakar detta har god erfarenhet av vårfloder men man lär sig alltid något nytt varje gång, säger Olof.
Det som sker just nu i ån händer varje år men med olika intensitet och vid olika tid på året.
- Vi har även viss teknik som larmar via telefonen för att bevaka det som sker, så vi känner oss beredda, tillägger Olof.

Björn Svensson i Brohult berättar att anläggningen klarar att ta emot 800 liter vatten per sekund. När flödet är så stort som det är nu, rinner det mesta vattnet vid sidan av vattenkraftsanläggningen och ut i den gamla åfåran. Foto: Anita Ek
Vattenkraft blir el
Även hos Björn och Gunnel Svensson i Brohult mellan Gamla och Nya Hjälmseryd används vattenkraften idag till elproduktion. Kvarnen renoverades och elkraftsproduktionen återstartades 2011. De båda turbinerna som driver varsin generator har sedan starten producerat 1,3 miljoner kilowattimmar. Ungefär 20 procent av elen som produceras använder paret själva, resten säljs som grön el.
- Vattnet i Brohultsån kommer från ett 200 kvadratkilometer stort område söder om Brohult med bland annat sjön Allgunnen. Eftersom sjöar, mossar och skog dominerar i området, bromsas vattenflödet och det gör att översvämningar är ovanliga här, berättar Björn.
Vattnet rinner norrut från Brohult och vid Sunnerby utanför Vrigstad rinner det ihop i Storån. Vatten från Komstad och Sävsjö ansluter och vattnet rinner sedan vidare ut i Rusken vid Långö.
Hastiga förändringar
- Enligt SMHI är det normalt med en nederbörd på 60-70 millimeter i januari men på bara två veckor har det kommit 112 millimeter i området, säger Björn.
- Man kan också jämföra med sommaren 2004 då det regnade 140 mm på två dygn, säger Björn Svensson. Då blev det en fruktansvärd översvämning i Vrigstad. Vattnet drog med sig sand, jord och till och med träd. Det var risk för att bron i Vrigstad skulle översvämmas och förstöras.
Det var ovanligt lite vatten i Brohult från juli till december förra året och så kom den hastiga ändringen. Den här hösten var första gången sedan 2011 som man inte kunde använda vattenproduktionen under längre tid på grund av lågt vattenstånd.
- Vattenflödet har varit ovanligt ojämnt under året, från en lång period under hösten då vi inte kunde producera el till onormalt mycket nederbörd i januari, säger Björn.