
Saknas skyddsnät i skolan för barn med diabetes?
Av Mia Kristoffersson · · Uppdaterad
Alla barn i Sverige har rätt till samma utbildning. I praktiken innebär det att skolan ansvarar för att en elev som har en sjukdom eller ett funktionshinder får den hjälp eller de hjälpmedel den behöver för att kunna tillgodogöra sig samma kunskap som sina klasskamrater. Men saknas det kunskap bland skolpersonalen?
Raynas* 11-åriga son har sedan fyra år diabetes typ 1. Detta gör att han har behov av att vuxna i hans närhet har kunskap om hur de ska agera om blodsockernivån blir för hög eller för låg. Trots att skolan sonen går på tar ett stort ansvar saknas kunskap bland många i personalen, menar Rayna.
Rayna upplever att många i skolpersonalen känner en stor osäkerhet kring vad man bör göra när hennes 11-åriga son som har diabetes typ 1 får för hög eller för låg blodsockernivå.
– Klassläraren har jättebra kunskap och alla andra försöker. Men är klassläraren borta eller min son har andra lärare blir det ibland problem och jag får lämna mitt arbete för att åka till skolan och hjälpa till, berättar hon.
Enligt Rayna är utbildningen om just barn med diabetes frivillig för lärarna att gå. Detta innebär att många saknar den. Hon berättar att regionen endast en gång per år skickar ut en diabetessköterska till skolor som har barn med diabetes. Då för att informera om vad man på skolan måste tänka på och hålla koll på när det gäller barnet. Rayna anser att det är alldeles för sällan.
– Jag skulle gärna se att all skolpersonal går utbildning för blodsockernivån påverkas ju av mycket, som maten exempelvis, vad kan man äta, hur ofta bör man äta och vad bör man undvika när man har diabetes, fortsätter Rayna.
Rayna poängterar flera gånger att hon tycker lärare och övrig personal gör ett jättebra jobb, men att hon upplever en stor osäkerhet.
– Jag blir ju orolig när jag vet att det kanske inte finns personal som vet hur de ska hantera min son om nivåerna går upp eller ner. Varje gång jag får larm till min telefon undrar jag ifall jag måste "rycka ut", men jag vet inte hur vi ska kunna få hjälp med detta, även jag saknar kunskap, fortsätter Rayna.
Kommunen är enligt skollagen huvudman för grundskolan och bär därmed ansvar för den här typen av frågor. På skolorna i sin tur ser man till att hela gruppen av personal runt barnet med diabetes får utbildning i att kunna hjälpa barnet med att kontrollera blodsockernivån eller att räkna kolhydrater i maten för att hålla nivån på normal.
– Det finns ju många runt barnet som hjälper till att hålla koll ifall något skulle inträffa, berättar en ansvarig på en av Sävsjö kommuns grundskolor.
På en annan skola berättar man hur man exempelvis löser det när klassläraren är sjuk eller borta av annan anledning.
– Vi har flera i gruppen med utbildning men om klassläraren är borta får en personal som också jobbar i räddningstjänsten istället huvudansvaret för barnet.
Från skolornas sida poängteras att man arbetar aktivt med att öka kunskapen hos personalen och att inget barn lämnas utan hjälp om något skulle inträffa. Bilden av att personalen skulle känna osäkerhet känns från skolans sida inte igen. Istället berättar man att man arbetar utifrån fastställda rutiner med barn som behöver hjälp med exempelvis sin diabetes.
När skolan får in ett barn med diabetes skickar sjukvården ute personal som tillsammans med all personal runt barnet samt vårnadshavare går igenom en egenvårdsplan för just detta barn. I samband med detta upprättas rutiner för vilken typ av hjälp barnet behöver under skoltid.
Just diabetes är en sjukdom som ter sig olika hos person till person, därför behövs hela tiden en tät kontakt med vårdnadshavare.
Från en skola i Sävsjö berättar man hur viktig just den biten är:
– Sjukdomen kan förändras över tid och vårdnashavaren är den som känner sitt barn bäst därför är kommunikationen mellan skolan och vårdnashavaren jätteviktig. Känner man sig som vårdnadshavare en osäker kring vilken typ av hjälp barnet får om något inträffar, ska man prata med skolpersonalen om det man upplever problematiskt. Kommunikationen mellan skolan och vårdnadshavare behöver pågå kontinuerligt, avslutar man.
*Rayna heter egentligen något annat.
Skolans ansvar:
• Personal känner till de rutiner och dokument som krävs för att hantera behandling och egenvård samt hur akuta tillstånd ska hanteras
• Säkerställa rutiner för att ansvarig personal finns tillgänglig under barnets tid i skolan