Tillbaka till nyheter
Lågkonjunkturen drabbar "gröna näringen" hårt

Lågkonjunkturen drabbar "gröna näringen" hårt

Av · · Uppdaterad

Det är bara skogsbranchen bland de gröna näringarna som ser positivt på den närmaste framtiden.

Företagarna inom det gröna näringslivet ser fortsatt negativt på framtiden. För sjunde kvartalet i rad visar LRFs konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex att företagarna i det gröna näringslivet ser negativt på konjunkturen de närmaste tre månaderna.

Det finns flera orsaker till oron inom näringen. Höjda priser för insatsvaror och en oro för den den fortsatta prisbilden osäkerheten när det gäller efterfrågan av svensktillverkade livsmedel är tre orsaker till osäkerheten inom den gröna näringen.

Det finns dock ett undantag. Skogsbrukarna ser till skillnad från de övriga delbrancherna positivt på framtiden.

- Det är bekymmersamt att synen på den framtida konjunkturen i det gröna näringslivet fortsätter vara så svag, vilket speglar ett högt kostnadsläge för viktiga insatsvaror och oro för hur framtida prisbild och efterfrågan kommer att utveckla sig, säger Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för LRF.

En annan viktig orsak till oron är den ökade inflationen och hushållens ökade kostnader. Anna Karin Hatt konstaterar att stigande räntorna tillsammans med oro för marknadsnedgång leder till att det investeras för lite inom animalieproduktionen.

- Animaliesektorn är motorn i svensk livsmedelsproduktion, och därför är det extra bekymmersamt att investeringstakten i den delbranschen är så låg att den inte ens räcker för att långsiktigt säkra dagens produktionsnivå säger hon.

Det finns dock, enligt LRF en del lösningar som skulle underlätta för den gröna näringen i lågkonjunkturen.

- För att lösa ekvationen och säkra att företagen får utrymme att göra investeringar och öka sin produktion behövs det dels en uppdaterad livsmedelsstrategi med tydliga, siffersatta mål och ett starkt fokus på ökad lönsamhet och konkurrenskraft på gårdsnivå. Men det är också oerhört viktigt att svenska konsumenter och det offentliga köket fortsätter välja svenska produkter.

- En fortsatt god efterfrågan på svenska livsmedel är oerhört viktigt, särskilt i tider som dessa, avslutar Anna Karin Hatt.