
Barn- och utbildningschef Martina Arvidsson och barn- och utbildningsnämndens ordförande Fredrik Håkansson (KD). Foto: Frida Ohlin/Arkivbild
Så arbetar kommunen för att minska kränkningar inom skolan: "Jätteviktig fråga"
Av Frida Ohlin · · Uppdaterad
SÄVSJÖ KOMMUN SävsjöAppen har tagit reda på hur Sävsjö kommun arbetar med att förebygga att barn och elever inte utsätts för kränkande behandling.
Inom Sävsjö kommun arbetas det från flera håll och perspektiv för att förebygga kränkande behandlingar inom skolan och förskolan.
Samtidigt har det upptäckts att antalet anmälningar om kränkande behandling har ökat.
Något förvaltningschefen inte tror behöver tyda på att antalet faktiska incidenter har blivit fler.
– Det handlar nog om att vi jobbar mer med detta så att det blir utrett, säger barn- och utbildningschef Martina Arvidsson.
Vid varje sammanträde med barn- och utbildningsnämnden får ledamöterna en uppdatering om inkomna anmälningar beträffande kränkande behandling som skett inom skolan och förskolan.
Enligt sammanträdesprotokollet från den 25 oktober ska 22 anmälningar om kränkande behandling inkommit från verksamheterna.
Åtta från Stockaryds skola, fyra från Rörviks skola, fyra från Hägneskolan,
tre från Aleholm, två från Vrigstad skola och en från Hofgårdsskolan.
– Vi följer detta kontinueligt och noggrant från huvudmannahåll. Men sedan är det så att en kränkningsanmälan inte innebär att en kränkning faktiskt har skett, utan att det uppstått en misstanke om kränkning, förklarar Fredrik Håkansson (KD), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
– Efter det genomförs en utredning på skolan om det faktiskt har varit fallet. Så man ska inte dra ett likamedtecken med antal faktiska kränkningar.
Årlig utredning
Utredningarna leds av rektorn för verksamheten, och inkluderar i många fall både samtal med den utsatta eleven, den som utfört kränkningen och deras föräldrar.
När utredningarna är klara sammanställs detta i en årlig utredning som går in djupare på information om de kränkande behandlingarna.
Enligt den senaste utredningen sker de flesta kränkningarna på skolgården, i korridorer eller i klassrummen.
Även idrottshallen och matsalen är platser kränkningar oftare förekommer än på andra platser.
Förebygga
De vanligast förekommande kräkningarna är kränkande tilltal, hot om våld och fysiskt våld.
Det förekommer även skriftliga kränkningar och kränkande behandling i form av utfrysning och utslutning.
Vad gör ni för att förebygga att kränkningar inte sker?
– Förutom att se till att vuxna finns med ute bland barnen har man också rent fysiskt försökt bygga bort platser där det tidigare skett kränkningar. Så elever inte kan gömma sig. Ett exempel är att det i omklädingsrum har installerats duschkabiner eftersom en del tycker det är jobbigt att duscha med andra, svarar Håkansson.
Hur tror du skolgången påverkas för de elever som blir utsatta för kränkande behandling i skolan?
– Att man trivs och mår bra i sin skola och förskola spelar jättestor roll för att man ska kunna må bra, få en bra utveckling och studieresultat. Det är en jätteviktig fråga att noggrant följa upp.
– Jag vet att man gör ett jättebra jobb i skolorna, även om det är svårt att se och upptäcka allt. Ambitionen är ju att det inte ska finnas kränkningar. Så att vi försöker så långt som möjligt förebygga detta har stor betydelse.
"Jättestort arbete"
Och ett starkt förebyggande arbete pågår just nu inom alla skolverksamheter, enligt barn- och utbildningschefen Martina Arvidsson.
– Vi har ett jättestort arbete som pågår i våra verksamheter. Vi har blivit bättre på att lyfta upp detta i ännu större utsträckning, förklarar Arvidsson.
– Vi jobbar med något som kallas "likabehandlingsplanen", där vi årligen tittar över hur det ser ut i vår organisation. Vi ser över skillnader mellan pojkar och flickor, vad som kan uppstå, tittar på kränkningar som skett tidigare, om det sker på någon speciell plats på skolan och hur vi då kan arbeta bort det.
Arvidsson berättar att de ser tendenser mot att antalet anmälda kränkningar ökar. Men att det nödvändigtvis inte innebär att det skett fler incidenter i jämförelse med tidigare år.
– Det betyder inte per automatik att fler situationer uppstått. Det handlar nog om att vi jobbar mer med detta så att det blir utrett. Självklart är det inte positivt att få in anmälningar, men viktigt att vi får det så vi ser vad vi kan göra åt det. Jag tycker verksamheterna är duktiga på att anmäla.
Vad räknas som en kränkning?
– Upplevelsen hos barnet avgör om det är en kränkning. Men framför allt handlar det om verbala kränkningar: kanske att någon kallar någon annan vid könsord eller något om barnets ursprung.
– I ett större sammanhang kan det handla om att det är mer systematiskt med att bli utfryst eller utsatt med blickar, ord eller fysiska tilltag. Allt är en bedömning från fall till fall.
Trygghetsvandringar
Likt Håkansson nämner även Arvidsson att fysiska ändringar skett i vissa skollokaler eller på skolgården för att skapa tryggare platser för eleverna.
– Vid trygghetsvandringar går vi igenom skolan och förskolan med barnen och ser om några tankar dyker upp. En klassisk situation är någon toalett som är lite otäck, där man kanske får säkerställa låset eller liknande. Vi tittar och lokaliserar otrygga områden.
– Även i personalgruppen pratar vi mycket om hur jobbar vi i våra olika klasser och hur uppmärksammar detta som vuxna. Att vi vågar anmäla och ser att vi följer upp det. Det förebyggande arbetet är viktigt och vi pratar mycket om olika scenarier som kan komma att uppstå.