Tillbaka till nyheter
Gymnasieutredningen: Många delar för politikerna att ta ställning till

Gymnasieutredningen: Många delar för politikerna att ta ställning till

Av · · Uppdaterad

SÄVSJÖ KOMMUN Snart är det dags för politikerna att ta beslut kring ett gymnasieförbund på Höglandet.

Arbetet kring ett eventuellt gymnasieförbund på Höglandet är i full gång - och kommunerna Sävsjö, Eksjö, Vetlanda, Nässjö och Aneby ställer sig såhär långt positiva till förslaget.

Kommande månader ska kommunerna ta sina slutgiltiga beslut, och politikerna har många förslag och idéer att ta ställning till utifrån den utredning som gjorts.

– Ambitionen är att ta ett beslut i april månad, säger kommundirektör Jan Holmqvist.

För omkring tre år sedan lyftes det i kommundirektörsgruppen och arbetsutskottet hos Höglandsförbundet gällande ifall höglandskommunerna borde samverka mer inom gymnasiefrågor än vad de hade gjort hittills.

– Flera kommuner tyckte att de hade för dyra gymnasieskolor och genom att samverka mer kanske vi hade kunnat arbeta mer kring vilken skola som ska ha vilka program och annat för att få ner kostnaden per elev, öka effektiviteten men inte för den skull inte försämra kvaliteten, berättar kommundirektör Jan Holmqvist.

Nästan samtidigt som kommundirektörerna ålades att ta fram en utredning för detta togs ett beslut på riksnivå om att alla kommuner måste ingå i ett samverkansavtal med minst två andra kommuner.

Vilket gjorde att Höglandets utredning föll sig väldigt bra i tiden - med krav på tillämpning från och med 2025.

Vad är bakgrunden till detta beslut från staten och regeringens håll?

– Gymnasieskolan är ju regional i sin karaktär, och utanför storstäderna är i princip alla kommuner så små att de inte själva kan erbjuda alla program. Det är en del i att kommunerna ska samverka. Men även för näringslivets behov eftersom att det är svårt att få elever att söka de program näringslivet efterfrågar, svarar Holmqvist.

Extra svårt är det att locka elever till industritekniska och vårdinriktade program. Områden där det råder stor brist på kompetens på arbetsmarknaden.

Hur ska det då gå till för att lyckas locka fler elever att söka dessa utbildningar?

– Jag tänker att de från statens sida har tänkt att man ska begränsa antalet platser som är populära, men som inte motsvarar den arbetsmarknad som finns. Att det kommer ses över vad är det för program som behövs i Jönköpings län utifrån behovet. Så det blir lite mindre platser på populära program, men som inte svarar näringslivets behov.

Vad är det för program som är populära där platserna då kanske kommer bli färre?

– Studieförberedande program är lite för populära rent generellt. Det är lite för många elever som går på dem, men som sen inte går vidare till högskolestudier utan ändå söker arbete i närområden men då inte har kunskap för dessa jobb.

– Det är en liten omställning av gymnasieskolan man tänker från nationell nivå. Man tonar ner elevernas önskemål och ökar lite mer av samhällets behov.

Bild i artikeln

(Politikerna ska besluta om ett gymnasieförbund på Höglandet. Foto: Arkivbild)

Riktlinjer i utredningen

Utredningen som ligger till grund för de beslut som ska fattas med olika förslag och idéer på hur ett förbund och dess organisation kan tänkas komma att se ut är framtagen av Stefan Claesson, tidigare barn- och utbildningschef i Sävsjö kommun.

Kommundirektören poängterar att utredningen (som består av tre olika delar) inte innehåller några skarpa förslag, utan något politikerna ska ha att förhålla sig till mer som riktlinjer vid beslutsfattandet.

Däremot finns det med vissa konkreta förslag för att exempelvis locka fler elever till de program som inte är så populära.

Ekonomiska bidrag till elever

Beträffande de industritekniska programmen och vård- och omsorgsprogrammen föreslås det att dels göra ett omtag för marknadsföring men även pröva att eleverna under sin studietid kan erhålla någon form av månatligt ekonomiskt bidrag motsvarande 3000-5000 kronor.

Alternativt att eleven vid sin gymnasieexamen tilldelas en utbildningsbonus på totalt 120 000 - 150 000 kronor.

Vid en månatligt bidrag för vård- och omsorgsprogrammet föreslås socialförvaltningen i hemkommunen stå för kostnaden.

Skulle det istället beslutas om en utbildningsbonus föreslås det att kostnaden fördelas lika mellan hemkommun och berörda avnämare.

Kostnaden för de industritekniska programmens ersättning föreslås fördelas lika mellan hemkommunen och branschens företag.

Eleverna ska även erbjudas sommarjobb på minst fyra veckor årligen under studietiden och en fast anställning efter examen.

För Sävsjös del däremot är det inte säkert att vård- och omsorgsutbildningen blir kvar. Vid eventuell avveckling hänvisas eleverna till andra kommuner, även om elevens arbetsplatsförlagda lärande (APL) kan ske i hemkommunen.

Avveckling

Ett program som det däremot troligen inte kommer läggas något direkt fokus på, och istället föreslås att läggas ner helt i Sävsjö och Vetlanda där programmet finns, är restaurang- och livsmedelsprogrammet.

I utredningen står det:

"Utbildningen har allt för få elever i Vetlanda och Sävsjö och bör avvecklas helt på Höglandet. Inga maskinella investeringar behöver göras och lokaler kan avvecklas."

Bild i artikeln

(Restaurang- och livsmedelsprogrammet kan komma att läggas ner. Foto: Peter Magnusson)

I övrigt föreslås även att det ska finnas en skolchef som har det övergripande ansvaret för alla gymnasieskolor i förbundet.

Alternativt att de gymnasiechefer som i nuläget är anställda i kommunerna sitter kvar - men att arbetsuppgifterna då måste klargöras mellan skolchef, gymnasiechefer och rektorer.

Denna del påverkar dock inte Sävsjö kommun nämnvärt då det i kommunen inte finns någon gymnasiechef, utan det är barn- och utbildningschefen Martina Arvidsson som tillsammans med rektorerna ansvarar för Aleholm.

Kansli

En aspekt som politikerna också måste ta ställning till är var ett eventuellt kansli för gymnasieförbundet ska placeras.

Hur ser Sävsjö kommun på att ett kansli skulle hamna här?

– Jag tror att om du frågar politikerna så tror jag att de kan tycka att det är positivt. Men vad det nu kommer bli för typ av kansli är inte preciserat, säger Holmqvist.

Har ni i den här utredningen tagit elever och föräldrars tankar om ett gymnasieförbund i bejakande? Har de något att säga i beslutet?

– Utgångspunkten har hela tiden varit att det inte ska bli någon skillnad för eleverna. Utan att vi ska ha kvar våra skolor med lika brett programutbud som innan. Det kan hända att något program inte blir kvar på Aleholm, men då kanske de får något annat istället.

– Så vi kommer ju ha en skola i Sävsjö med minst lika bra kvalitet, och detta bygger ju även på en förändring i skollagen där vi ändå är tvungna att samverka. Så elever och föräldrar har inte varit med i underlaget. Men om man hade känt att detta skulle bli sämre för eleverna tror jag att man hade haft med dem i diskussionerna.

Beslut kommande månader

Eftersom förbundet, eller annan samverkan, måste vara på plats läsåret 2025/2026 är det nu tighta scheman för politikerna att förhålla sig till för att få besluten på plats.

– Ambitionen är att ta ett beslut i april månad. Utifrån det kommer barn- och utbildningsnämnden behandla frågan senast i mars månad, och i mars kommer den då även till kommunstyrelsen. Men Höglandsförbundet behöver svar senast i juni månad, så det skulle kunna dröja fram till juni.

– Vid ett positivt beslut kommer Höglandsförbundet få börja tillsätta folk, och en rekrytering av en skolchef måste till så snabbt som möjligt.

Komvux

Vad som skulle kunna hända med komvux är inte riktigt fastställt i utredningen, men Sävsjö kommun har en förhoppning om att det också ska inkluderas i förbundet.

– Vi måste utgå från att det kommer med, för annars får vi det mycket krångligare organisatoriskt. Men arbetet har utgått från att det kommer med.