
Thomas Welin, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare i Sävsjö, uppger att varken facket eller lärarna på Aleholm ställer sig positiva till ett gymnasieförbund. Foto: Frida Ohlin
Lärarna: "Tror inte på ett förbund"
Av Frida Ohlin · · Uppdaterad
SÄVSJÖ KOMMUN Aleholmslärarna ställer sig kritiska till att Sävsjö kommun kan komma att gå med i ett gymnasieförbund på Höglandet: "De har låst fast sig vid en idé."
Inom kort ska politikerna i Sävsjö kommun fatta beslut om att ingå i ett nytt gymnasieförbund på Höglandet.
Men förslaget är inget varken lärarna på Aleholm eller fackförbundet Sveriges Lärare anser är en bra idé. De tycker istället att det borde ha setts över alternativa förslag under processens gång.
– Vi ser inte vinsten med detta och vi tycker det är äventyrligt att göra en så här stor förändring, säger Thomas Welin, ordförande för Sveriges Lärare Sävsjö och lärare på Aleholm.
På onsdag kommer förslaget om att bilda ett nytt gymnasieförbund upp i barn- och utbildningsnämndens sammanträde och ledamöterna får då möjlighet att yttra sig i frågan.
Deras tankar kommer sedan att tas i bejakande när ärendet behandlas i kommunstyrelsen.
Förslaget innebär att Sävsjö kommun ska ingå i ett förbund med tre eller fyra andra höglandskommuner, vars verksamhet är tänkt att ligga under Höglandsförbundets tak.
Hittills har det inte framkommit mycket information beträffande vilka tankar lärarna har inför detta. Men nu talar de ut och meddelar att de inte står bakom förslaget om ett förbund.
– Vi tycker inte det har hanterats bra på lokal nivå. De låste fast sig vid en idé. Vi anser att de istället borde ha jobbat mer för ett samverkansavtal. Men tjänstemännen har haft ett ointresse av att hantera det på det sättet, säger Thomas Welin, ordförande för Sveriges Lärare Sävsjö och lärare på Aleholm.
Riksdagsbeslut
Han menar dock på att de inte ifrågasätter bakgrunden till att förslaget ligger på bordet eftersom det grundar sig i en ny omfattande reform från regering och riksdag för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen - med krav på att minst tre kommuner ska ingå i en samverkan om planering, dimensionering och erbjudande av vissa utbildningar.
Arbetsmarknadens behov ska vägas in i större utsträckning vid beslut om utbildningsutbudet.
– Vi ser en situation där pengarna hamnar längre från eleverna. En stor organisation kräver även en stor administration. Det är lättare att gå från ett litet samarbete till ett större än att direkt gå in i detta och sen upptäcka att det inte blev som vi hoppats, säger Welin.
– Aleholm behöver finnas kvar som en livskraftig skola. Ta bara beslutet som togs för vård och omsorg (där eleverna erbjuds pengar för körkort reds. anm); sådana Sävsjöperspektiv lär ju vara lättare att fatta som det är idag. Säg att Sävsjö sen i förbundet vill en sak och de andra kommunerna en annan... Ja, vi säger ju upp det kommunala självstyret.
Varför tror du de har fokuserats mest på förslaget om ett förbund?
– Ekonomin. Inte elevnyttan. Jag hörde något om att det nu talas om ett förbund på grund av att det finns ett gammalt samverkansavtal som inte har fungerat. Och om det inte har fungerat är det väl logiskt att istället börja där. Om tilliten inte finns: Hur ska den få skapas i ett förbund?, frågar sig Welin.
– Jag är rätt säker på att det handlar en del om prestige och att det som lagts fram ska följas till punkt och pricka. Men vi tror på samverkan. Vi tror inte på ett förbund.
Aleholm har ju dock varit ekonomiskt utmanande för kommunen. Kan det inte finnas en möjlighet att genom ett förbund förbättra den situationen?
– Såklart är det så att en liten skola blir dyrare. Men samhällsekonomiskt gör Aleholm en enorm nytta, och fångar in elever som kanske annars skulle studera någon annanstans. Det är svårt att jämföra kostnader i en "dyrhetsdiskussion", svarar Thomas.
Det han syftar på är interkommunal ersättning (IKE) vilket innebär att när en elev väljer ett gymnasium i en annan kommun behöver Sävsjö betala kommunen som utbildar eleven.
Extra märkbart blir det när elever väljer särskilt dyra utbildningar såsom naturbruksprogram eller fordonsprogrammet.

("Vi tror på samverkan. Vi tror inte på ett förbund", säger läraren Thomas Welin. Foto: Frida Ohlin)
"Ser inte vinsten"
Att den nya reformen innebär att vissa linjer kan komma att försvinna eller flyttas, när gymnasieskolan nu främst ska erbjuda program riktade mot arbetsmarknaden, tvivlar lärarna och fackförbundet på kommer ge önskad effekt.
– Att vi ser till att ha program anpassat utifrån arbetsmarknaden vill vi alla. Men vi tror inte på att med politisk styrning tvinga elever att gå vissa program.
– Vi ser inte vinsten med detta och vi tycker det är äventyrligt att göra en så här stor förändring. Vi vill inte att det här skapar ett friskoleparadis där vi trycker elever mot att söka sig till andra kommuner.
Även om beslutet ligger i närtid har det varit svalt med frågor och funderingar från vårdnadshavare och elever.
– Vi har inte fått så mycket frågor faktiskt. Jag funderar på hur mycket de faktiskt vet om det här. Men det är viktigt att poängtera att detta inte kommer gälla förrän 2025, och att de som går på sina linjer nu kommer fortsätta helt i vanlig ordning. För verksamheten blir det i alla fall inledningsvis "business as usual".
Förbund med minst fyra kommuner
För att förbundet ska komma på plats har höglandskommunerna beslutat att minst fyra av de fem kommunerna Sävsjö, Nässjö, Eksjö, Vetlanda och Aneby säger ja till förslaget.
Eftersom Aneby nu varslat om att de nog inte kommer gå med krävs det att alla de övriga fyra kommunerna väljer att säga ja.
Vad skulle hända ifall förbundet inte blir av?
– Då kommer vi få hitta något primärt samverkansavtal att teckna. Det blir lite tight men det kommer vi hinna under hösten. Det är inte omöjligt, säger kommundirektör Jan Holmqvist.
Thomas Welin uppger att det redan finns ett samverkansavtal mellan kommunerna, men som inte riktigt har fungerat. Stämmer det?
– Ja, det finns ett idag, vilket inkluderar "fritt sök". Att eleverna får söka utbildningar i alla fyra kommuner och har rätt till en förstahandsplats. Det som inte fungerat är att kommunerna ibland agerat på egen hand och startat program fast det ska ske i samråd.
Om det då inte fungerat helt ut i en samverkan: Hur ska det då fungera i ett förbund?
– I ett förbund reglerar ju en nämnd vilka frågor som förbundet ska sköta. Och frågorna tas han om i en gemensam styrning och ledning.
Holmqivst uppger att han har förståelse för den oro som kan finnas, eftersom det är ett stort beslut.
Han uppger att ett av målen i förbundet kommer vara att kostnaderna per elev inom tre till fem år ska hamna på rikssnittets nivå.
Där kostnaderna för alla Höglandskommuner är över eller mycket över rikssnittet - och Sävsjös kostnader är allra högst.
Hur kostnadsbesparingarna ska gå till är inte hugget i sten, utan det finns enligt Holmqvist flera sätt att gå till väga och är något som kommer få diskuteras fram om beslutet landar i ett förbund.

(Kostnaderna per elev är tänkt att inom tre till fem år ligga i linje med rikssnittets nivåer. Foto: Genrebild)
Det skulle kunna handla om att koncentrera vissa populära utbildningar till en viss ort, för att se till att helt fylla ut programmets platser, eller att vissa program läggs ner.
Däremot poängterar kommundirektören att det är viktigt att varje kommun har livskraftiga och attraktiva programutbud. Därav bör inte för stora förändringar ske på det området.
Ser du en risk i att så pass många delar fortfarande hänger i luften inför beslutet? Att politikerna ska ta beslut i frågan på lite för lösa grunder?
– Politikerna får egentligen svara på den frågan. Vårt uppdrag var att skriva ut en förhållandevis kortfattad beskrivning. Så jag tycker vi har gjort så mycket vi har kunnat göra utifrån de principer som funnits, svarar Jan Holmqvist.
– Sen är det svårt att helt skriva ut saker som sker inom fem år framåt. Men hade politikerna sagt att de hade velat ha en detaljerad beskrivning hade vi tagit fram det.
Införs 2025
Kravet på samverkan mellan minst tre kommuner trädde i kraft den 1 juli 2023 och ska tillämpas på utbildning i komvux från den 1 januari 2025 och i gymnasieskolan från den 1 juli 2025.
Sveriges Kommuner och Regioner samlar just nu in information om hur arbetet med att upprätta samverkansavtal går i landets kommuner och vilka utmaningar de står inför.
Hur den uppföljande processen kommer att se ut är ännu inte fastställd från skolmyndigheternas sida.