
Foto: Magdalena Anderås
Skolpolitiker säger ja till gymnasiesamverkan: "Tryggar Aleholms framtid"
Av Magdalena Anderås · · Uppdaterad
SÄVSJÖ Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiva till förslaget om en gymnasienämnd inom Höglandsförbundet.
Majoriteten bland Sävsjös skolpolitiker ställer sig positiva till en gemensam gymnasieorganisation. Det stod klart på onsdagen efter att en oenig barn- och utbildningsnämnd beslutat att ställa sig bakom förslaget.
- Vi ser att det är den bästa vägen framåt för Aleholm med samverkan i förbundet, säger Fredrik Håkansson.
Förslaget innebär att Sävsjö tillsammans med Vetlanda, Nässjö och Eksjö ska samordna gymnasieverksamhet och kommunal vuxenutbildning i ett gymnasieförbund inom det befintliga Höglandsförbundet. Aneby, som inte har en gymnasieskola och där de flesta elever pendlar till Tranås och Jönköping, har beslutat sig för att inte vara med.
– Det här är Aleholms stora möjlighet att fortsatt kunna bedriva utbildning med god kvalitet. Att inte längre behöva konkurrera om eleverna mellan skolorna, säger Fredrik Håkansson (KD), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Genom ett förbund slipper kommunerna på Höglandet konkurrensen som idag finns mellan gymnasieskolorna.
–För oss är det tydligt att det här är en tryggare väg att gå, säger Victor Erliksson (S), vice ordförande i nämnden.
– I en konkurrenssituation kommer Sävsjö alltid vara den lilla kommunen som ska slåss mot de stora drakarna. I det långa loppet tror jag att vi alltid kommer att förlora en sån strid.
– Vi ser att vi på ett mycket bättre sätt tryggar Aleholms framtid i en samverkan genom förbundet, säger Fredrik Håkansson.
Enligt ett riksdagsbeslut från 2022 behöver alla kommuner bilda ett primärt samverkansområde tillsammans med minst två andra kommuner.
– Oavsett samverkansform kommer vi ha en stor utmaning när det handlar om att få fler elever att läsa till exempel yrkesutbildningar. Vi kommer klara av den utmaningen mycket bättre om vi kan samverka på det här sättet, säger Fredrik Håkansson.
Enligt beslutet från riksdagen ska arbetsmarknadens behov i större utsträckning styra utbudet på gymnasieskolan.
– För oss i Sävsjö är det mest naturligt att samarbeta på Höglandet. Vi har liknande industrier och liknande efterfrågan på kompetens, säger Matilda Henriksson (C).
Brist på kompetens finns bland annat inom både industrin och vården samtidigt som det är svårt att locka elever till industritekniska och vårdinriktade program. När behoven på arbetsmarknaden ställs emot elevernas önskemål är det troligt att utbildningar med få elever kommer att läggas ned helt, som till exempel restaurang- och livsmedelsprogrammet i Sävsjö och Vetlanda.
Det är några av utmaningarna som behöver hanteras i framtiden och som politikerna tror att de kan möta bättre genom ett gemensamt förbund på Höglandet. Eftersom samarbetet i Höglandsförbundet är väl inarbetat sedan 20 år behöver inte ett helt nytt samarbete skapas.
– Det är en väldig styrka och trygghet och trots att vi är den mindre kommunen, har vi lika stort inflytande, säger Fredrik Håkansson.
– Det kommer bli en dimensionering och den blir oavsett vägval framåt, och den behöver vi komma överens om på Höglandet. Det tror jag, i och med att vi har ett sådant bra samarbete, att vi har goda förutsättningar att göra mycket bättre där än att vi ska skriva ett avtal oss emellan.

Victor Erliksson (S), Fredrik Håkansson (KD) och Matilda Henriksson (C) tror att bästa vägen framåt för Aleholm är genom samverkan i Höglandsförbundet.
Att göra gemensam sak kring gymnasierna på Höglandet innebär också att det är möjligt att ställa krav på regionen kring kollektivtrafiken. Bland annat är det bättre bussförbindelser med Eksjö som efterfrågats under lång tid.
– Om man nu ska kunna välja en skola i Eksjö så måste vi ju ha en buss till Eksjö, säger Matilda Henriksson.
– Med den betydligt större förhandlingsmakten in i den frågan så tror jag att det kommer att lösa sig på ett bättre sätt än att ungdomar från Rörvik ska behöva sätta sig i en epa tidigt på morgonen för att åka upp till Nifsarp för att de brinner för bilarna där.
Med ett gemensamt förbund är också ambitionen att kostnaden för gymnasieskolorna ska kunna sänkas. Idag har alla kommunerna på Höglandet högre kostnader än genomsnittet i landet.
– En förklaring till det är delvis den ineffektiva organisationen, där vi erbjuder för många platser, säger Victor Erliksson.
Det låga elevantalet och att många elever i Sävsjö väljer andra skolor på Höglandet är ytterligare orsaker till de höga kostnaderna för just Sävsjö som har de högsta kostnaderna bland höglandskommunerna.
Genom att samordna gymnasieverksamheterna med resurser och kompetenser menar man att man kan sänka kostnaderna och samtidigt ha fyra livskraftiga gymnasieskolor.
Så sent som för en vecka sedan uttalade sig lärare på Aleholm och fackförbundet Sveriges Lärare i frågan där de uttryckte oro kring att pengarna hamnar längre från eleverna. Till skillnad från den styrande majoriteten tror de på samverkan med inte på ett förbund.
– Vi har respekt för att man kan känna oro inför den förändring som kommer att ske, för det blir en förändring, och det blir en förändring för alla gymnasieskolor oavsett vägval, säger Fredrik Håkansson.
– Vi menar att det lokala perspektivet försvinner inte och tanken är att eleverna får högre kvalitet per krona.
Under hösten och vintern har man genomfört informations- och dialogmöten med personalen på Aleholmsskolan där det funnits möjlighet att ställa frågor. Alla frågor kan i nuläget inte få svar utan beslut om hur samverkan ska ske behöver först fattas.
– Först behöver vi vara överens kring samarbetet för att kunna besluta om detaljer, säger Victor Erliksson.
En gymnasiegrupp har också bildats som bland annat tagit initiativ till en ny skrivning i Höglandsförbundets förbundsordning. Skrivningen innebär att kommunerna ska ha möjlighet att lämna en del av samarbetet som sker inom Höglandsförbundet om man ser att det inte fungerar. Det kan handla om gymnasiesamverkan eller någon annan del av det som hanteras i förbundet.
– Man kan se det som en försäkring som man tecknar, men som man hoppas att man aldrig kommer behöva använda, säger Victor Erliksson.
– För den som varit fundersam inför det här beslutet blir det här en trygghet, säger Fredrik Håkansson.
Moderaterna Carl-Johan Gustafsson och Klas Hjalmarskog som reserverade sig mot beslutet tror istället på en fördjupad samverkan. De skriver:
“Vi moderater ser många svåra utmaningar i beslutet. Vi har efterfrågat svar på många olika frågor och tydliga svar har uteblivit. Vi ser en oro i att vår kommun tappar 100% beslutanderätt över vår gymnasieskola. Att lämna ifrån sig en sådan rätt och möjlighet ser vi som rent felaktig. Vi är övertygade om att vi kan styra och värna vår gymnasieskola bättre här på lokal nivå istället för från en nämnd på Höglandsnivå, där vi endast har 25% av rösterna.”
De skriver också att en gymnasieskola som ligger under den egna kommunens förvaltning gör att kompetens gällande både pedagogiska och administrativa tjänster bibehålls i kommunen, vilket gynnar skatteunderlaget. Utbildningarna kan dessutom anpassas till arbetsmarknadens behov snabbare.
I nuläget har även barn- och utbildningsnämnden i Vetlanda och Nässjö sagt ja. När nu ledamöterna i nämnden har fått möjlighet att yttra sig i frågan är nästa steg att ärendet behandlas i kommunstyrelsen och därefter beslut i kommunfullmäktige.