Tillbaka till nyheter
Grannarna oroas över vägpassage: "Vågar inte släppa iväg barnen"

Grannarna oroas över vägpassage: "Vågar inte släppa iväg barnen"

Av · · Uppdaterad

SÄVSJÖ Boende vid Eksjöhovgårdsängen anser att övergången vid 128:an fortfarande är för riskfylld.

Trots att åtgärder vidtagits för att göra 128:ans övergång säkrare känner de boende vid Eksjöhovgårdsängen att det inte är tillräckligt.

Därför tar de nu återigen upp kampen igen för att försöka få till en ännu säkrare övergång - genom att påtala riskerna i en skrivelse de skickat till Sävsjö kommun.

– En tunnel hade varit det bästa men åtminstone trafikljus, säger föräldern Ludwig Jonsson.

Sedan villaområdet på Eksjöhovgårdsängen byggdes har vägpassagen vid vägen bredvid den tidigare prästgården diskuterats flitigt.

Boende i området har tidigare skickat in ett flertal klagomål om vägens risker genom både skrivelser och medborgarförslag.

Även Sverigedemokraterna skickade 2022 in en motion med förslag om en trafiksäkrare övergång.

Lösningen efter att kommunen legat på Trafikverket blev en avsmalning och övergångsställe för att sakta ner bilarna som kom från från norr i södergående riktning - i den tillåtna hastigheten 70 kilometer i timmen. Vilket dock för några månader sedan har ändrats till 40 kilometer i timmen.

– Tanken först var väl att det skulle bli en tunnel. Men de som ägde prästgården ville inte släppa till mark därvid. Så då blev det denna lösning, säger föräldern Ludwig Jonsson.

"Inte fått gehör"

Men trots de åtgärder som genomförts känner grannskapet i Eksjöhovgårdsängen att det inte är tillräckligt för att det ska vara tryggt och säkert.

– Vi känner att vi inte har fått några gehör för våra klagomål. Det har gjorts säkert 4 till 5 inskick men det har sopats under mattan. Så nu har vi gått ihop i en skrivelse där samtliga hushåll häromkring har skrivit på.

Vad är det ni är oroliga för?

– Vi är ju rädda att det ska hända barnen något. Det har redan varit en olycka med en bil som kört i diket för den var tvungen att väja. Skolklasser går ju över där, och det är många fler än vi som använder övergången; exempelvis de som ska till elljusspåret eller förskolan, svarar Ludwig.

– En tunnel hade varit det bästa men åtminstone trafikljus. Man vågar inte släppa iväg barnen själva.

Bild i artikeln

"När bilarna möts här blir det ibland istället ett "race" om vem som ska åka först istället för att de saktar in", upplever Ludwig. Foto: Frida Ohlin

Skrivelse

I skrivelsen väljer grannarna att anspela på Sävsjö kommuns egen analys i översiktsplanen från 2012 och använder sig av rubriken: "En livsfarlig barriär".

De skriver:

"Om de styrande i Sävsjö verkligen menar allvar med att området öster om väg 128 ska expandera, blomstra och bli en integrerad del av den övriga staden går det inte att utelämna en så grundläggande faktor som säger trafikmiljö!

Frågan om väg 128 som livsfarlig barriär har sedan 2012 aktualiserats ytterligare efter nyetablering av villor, då vägen numera skär genom två bostadsområden.

Åtskilliga medborgarförslag har skickats in men de avfärdas snabbt och nonchalant genom hänvisning till att nuvarande övergång är framtagen i kontakt med Trafikverket och de har kommit fram till att denna lösning är "den bästa". Bästa för vad? För ekonomin eller för våra barns säkerhet?"

Vad hoppas ni på ska ske nu?

– Vi vill veta hur kommunen tänker kring en så pass vältrafikerad väg, där barn och vuxna passerar. Hur man tänker när man inte gör något åt det. Får vi inget gehör skulle man bli besviken för kommunen vill ju att man ska vara med och påverka, och det är ju det vi gör nu, säger Ludwig.

Fråga som engagerar

Kristin Nilsdotter Isaksson, utvecklingschef på Sävsjö kommun, uppger att övergången är något som engagerar, och att de från kommunens sida fört många diskussioner med Trafikverket om vad som går att göra för att ytterligare trygga passagen.

– Vi planerade för en tunnel, men fick inte mark tillräckligt långt upp för att folk ändå inte skulle gena vid Gulf (nuvarande Frendo och Oljeshejkerna Johnsson reds. anm.), säger Nilsdotter Isaksson.

– Vi har en återkommande dialog med Trafikverket om den här korsningen. Det är lätt att vara efterklok, då förutsättningen med den statliga vägen låg där från början. Skulle vi valt en annan lösning i detaljplanen? Detta är något som Trafikverket också påtalat. Men nu är vi där vi är och har de förutsättningar vi har.

Bild i artikeln

Kristin Nilsdotter Isaksson, utvecklingschef på Sävsjö kommun. Foto: Arkivbild

Trots allt fick Sävsjö kommun igenom en del åtgärder. Dels en avsmalning och dels en hastighetssänkning till 40 kilometer i timmen, som tillkom för några månader sedan.

Däremot uppger utvecklingschefen att de hade velat ha en sänkning på en "betydligt längre sträcka".

I kommunens förslag till Trafikverket står det att de hade velat ha en sänkning till 60 kilometer i timmen från och med korsningen vid Djurgårdsvägen - och sedan en sänkning till 40 kilometer i timmen cirka 100 meter innan avsmalningen.

– Många bromsade in snabbt där tidigare, men nu är det en längre vägsträcka med 40 kilometer i timmen.

Ludwig upplever att avsmalningen ibland bidrar till att det blir ett "race" mellan de mötande bilarna, och en del istället gasar på när de närmar sig. Vad är dina tankar om detta?

– Avsmalningen är ju till för att det ska bli trafiksäkrare. Det är inte kommunen som ritat upp utan det har gjorts i dialog med Trafikverket. Om man tar bort avsmalningen... Blir det bättre? Detta var i alla fall den lösning Trafikverket tyckte var bäst och vi får inte göra egna anläggningar på den här vägen, svarar Kristin.

Trafikverket har alltså påtalat att ni borde tänkt på den här vägen när ni planerade för bostadsområdet. Borde ni inte ha gjort det?

– Den synpunkten kom i efterhand. Men kanske skulle man funderat på det för att i större utsträckning få till en god planering och infrastruktur. Samtidigt får inte statliga vägar bli en barriär för vår utveckling.

Kommunstyrelsens ordförande Therese Petersson ser området som en viktig del på många sätt för Sävsjöborna, och att de bör hålla frågan levande.

– Det är ju ett område många går till; med sjön, motionsområdet, kyrkan... Det är ju ett fint område så inte konstigt att dessa tomter har sålts där. Jag upplever själv inte att det blir någon form av race, men om så är fallet är det ju inte bra och får ju titta vidare med Trafikverket om vi kan göra något annat, säger Petersson.

I nuläget finns det ju inga vägmarkeringar vid övergångsstället. Hade det inte kunnat göra övergången tydligare?

– På nationell nivå ville man att "zebrakorsningarna", alltså vita märken i marken, skulle tas bort. Det ansågs ge en falsk trygghet, där folk ofta gick rakt över vägen utan att titta och det skapade fler olyckor. Men nu är man på väg att gå tillbaka igen, så det går ju att lyfta med Trafikverket, svarar utvecklingschefen.

Bild i artikeln

Efter nationella direktiv har många vita markeringar vid övergångsställen tagits bort. Foto: Frida Ohlin

Vill utvärdera hastighetssänkning

Kommunalrådet ställer frågan till Kristin beträffande att prästgården nu ligger till salu, och om det finns några möjligheter i och med detta.

– Allt går ju, tänker jag. Kanske går det att lösa in en fastighet eller så. Det handlar ju om att det måste komma till en lösning som gör att ingen ändå väljer att gena över vägen. Och det bygger ju också på att vi har trafikanter som följer trafikreglerna. Att skapa en tunnel innebär rätt många miljoner och inget som sker snabbt. Så det är svårt att säga idag om det är möjligt eller inte, säger Kristin.

Hur går ni vidare med det här ärendet nu?

– Jag tänker att vi nu får se hur det funkar efter förflyttningen av 40-skylten som gjordes för några månader sedan. Det ska ju innebära att vi får undan "bromsningseffekten", och bilarna har bra sikt för att kunna stanna. Så vi hoppas att det nu kommer upplevas lite bättre. Men det här är ingen fråga vi nonchalant slänger över på Trafikverket, utan vi pratar med dem om trafiksäkerheten i alla våra tätorter.