Tillbaka till nyheter
Eva öppnar butik och ateljé i Hjälmseryd - bild 1

Syateljé och garnbutik, Emilorosa, Nya Hjälmseryd Foto: Lillian Andersson

Eva öppnar butik och ateljé i Hjälmseryd - bild 2

Syateljé och garnbutik, Emilorosa, Nya Hjälmseryd Foto: Lillian Andersson

Eva öppnar butik och ateljé i Hjälmseryd - bild 3

Eva Svensson, syatelje och garnbutik Emilorosa, Nya Hjälmseryd. Foto: Lillian Andersson

Eva öppnar butik och ateljé i Hjälmseryd - bild 4

Syateljé och garnbutik Emilorosa, Nya Hjälmseryd Foto: Lillian Andersson

Eva öppnar butik och ateljé i Hjälmseryd - bild 5

Syateljé och garnbutik Emilorosa, Nya Hjälmseryd Foto: Lillian Andersson

5 bilder

Eva öppnar butik och ateljé i Hjälmseryd

Av · · Uppdaterad

Snart får gamla församlingshemmet i Hjälmseryd nytt liv. Eva Svensson slår upp dörrarna till butiken Emilorosa.

- Man ska känna att man nästa kommer hem till någon, det ska kännas mysigt när man kommer hit, säger Eva Svensson och visar in i lokalen.

Församlingshemmet i Hjälmseryd har blivit hennes, och makens, och det är här hon ska öppna sin garnbutik och ateljé.

- Jag kan inte komma ihåg när jag lärde mig sticka och virka, säger hon och berättar att hon är uppväxt i en familj där det alltid har funnits möjlighet till kreativitet av alla slag.

Eva berättar om mormor som gjorde all form av handarbete, om farfar som broderade och om hur hon själv, inför varje lov när hon jobbade som lärare, planerade och laddade upp för vilka stick- och syprojekt hon skulle ha.

- Sen har jag väl inte tänkt att jag skulle jobba med det på allvar men när integrationsprojektet Stuvbiten dök upp så kände jag att det skulle jag vilja göra. Och jag kan inte annat än att säga att det var oerhört förmånligt att få vara projektledare där, det var lite som att driva eget men med kommunens som en trygghet i ryggen. Sen tycker jag att det är synd att det inte blev som vi hoppades, att någon av de kvinnor som vi hade där kunde ta över och driva det vidare.

Men projektet är slut och nu har Eva valt att ta steget vidare.

Hjälmseryd och Rörvik är hemma för Eva, allt sedan barnsben. Hon har pendlat förbi församlingshemmet i många år och så en dag slog det henne att kanske var det rätt lokal.

- Tankebanan var att om man ska satsa på något eget så är det bra att göra det i egna lokaler, då betalar man hyran till sig själv. Och det slutade med att vi stod med högsta budet på huset och det blev vårt.

Eva är väl medveten om att en butik på landsbygden innebär ett litet projekt för många att ta sig till dit. Men samtidigt går väg 30 strax intill och därmed många förbipasserande.

- Den här typen av butik har också upptagning i ett betydligt större område än det egna samhället. Hittar man hit och uppskattar atmosfären så tror jag att man kommer tillbaka, säger hon.

Hon erkänner att hon är lite loppistokig vilket syns i butiken. Men även en modern hylla från Ikea har fått flytta ut från dotterns rum och in i butiken. Garn i massor av färger ligger både i hyllorna och i massor av kartonger än så länge. Leverantörerna är noga utvalda när det gäller material, kvalitet och produktion.

- Jag har lagt mycket tid på att hitta rätt, och det ska finnas både det lite lyxiga och även det lite enklare.

Att hitta någon som kan byta en dragkedja eller sy upp gardiner upptäckte hon under projekttiden att den efterfrågan var stor.

- Det kommer jag fortsätta med och ateljén kommer bli ett starkt ben. Sen utökar jag nog min egenproduktion också med lite av varje.

Många har frågat efter kurser och stickkaféer men det får nog dröja lite.

- Men jag tänker att när jag är igång så kommer jag bjuda in till trädgårdsstickning, säger hon och visar ut i en lummig trädgård där fruktträden ger en behaglig skugga. Ett utmärkt sätt att umgås i dessa coronatider kan man tänka.

Att stå på egna ben är speciellt, investeringen är ganska stor också, men Eva känner ändå att nu var hennes tid för att försöka. Hon har egenföretagare i familjen och vet vart hon kan vända sig med frågor. Utöver butiken så blir det webbutik också.

- Det tror jag är ett bra komplement om man ska kunna driva en butik på landet, säger hon.

Säkert är det en del som tänker att hon öppnat en butik för damer.

- Det var en man som ställde frågan om jag inte kunde ha en gubbhörna också, och det klart att jag kan så det har jag inrett. De ska känna sig hemma de också. Och självklart finns ett hörn för barn också.

Men Emilorosa, hur kom namnet på butiken till?

- Dels är det så att jag är lite Italienfrälst och Emilorosa känns lite Italien. Men sen är det så att min farfar som broderade hette Emil och farmor Rosa. Men det är ett ord, för att hålla glimten mot Italien.

Den 4 juli slår hon upp dörrarna.