Det råder en hemtrevlig stämning inne hos LP Pressgjuteri i Hultagård - men under ytan bubblar en växande oro både hos ägare och personal. Detta för de skenade elpriserna.

– Vi blir extra hårt drabbade eftersom vi är en så el-intensiv bransch. Det vi tänker på all vaken tid är om vi kommer kunna producera idag eller inte, säger Rickard Karlsson, vd för LP Pressgjuteri.

I entrén hos tillverkningsföretaget LP Pressgjuteri i Hultagård smyger sig en ton av kaffedoft fram genom rummet.
Taklamporna sprider ett varmt ljus över den lilla soffgruppen, vars bord är smyckat med en bukett tulpaner.

Det är svårt att tänka sig annat än att stämningen bland personalen på detta företag skulle vara något annat än lugn och harmonisk utifrån den hemtrevliga atmosfären.
Men hos ägarna och de anställda gnager en växande oro inför hösten och vintern. Allt tack vare de stigande elpriserna. 

– Vår personal är orolig. De kommer och frågar: Kan vi gjuta idag? Det är en oro hos oss alla, säger företagets vd Rickard Karlsson och får medhåll från brodern och delägaren Andreas Karlsson.


(Att smälta ner metallerna kräver en värme på 700 grader. Foto: Frida Ohlin)

Mail till energiministern
Det märks att ägarna är besvikna på politikerna. Rickard ställer sig upp och letar fram ett utskrivet e-mail som han har skickat till energiminister Khashayar Farmanbar.

– Jag skrev och frågade varför vi inte kan behålla vår el själva. Det pratas om en elbrist, men vi exporterar mer el än någonsin. Är det då en brist? Varför har de inte gått ut och uppmanat folk att minska sin elförbrukning? Att alla ska tänka sig för på samma sätt som vi fick göra under pandemin? frågar sig Rickard.

– Man hade hoppats att politikerna kunde ha insett detta tidigare. Vi har en energiminister som får betalt för att ha koll på detta.

5000 kWh
LP Pressgjuteri grundades redan 1946  inom området pressgjutning med inriktning på aluminium och zinkdetaljer.
Företaget ägs nu av bröderna Karlsson och de är totalt 10 anställda med en omsättning på 20 miljoner kronor.

Maskinerna går tungt inne i fabriken. Gjutningen kräver en värme på 700 grader, vilket medför 5000 kWh om dagen. Det är en fjärdedel av en vanlig villas energiförbrukning på ett helt år.

Med en sådan hög elförbrukning, och skenande elpriser, tvingas nu företaget att höja sina egna priser mot sina kunder.

– Upp till en krona kWh är okej. Allt över det måste vi börja ta betalt för nu. Jag vet att fler i branschen är oroliga. Kollegor ringer och frågar hur mycket de ska våga höja sina priser. Vissa pizzerior och bagerier har redan tvingats stänga ner vissa dagar. Vi får bara hoppas att våra kunder behöver sina grejer ändå. Vi får helt enkelt försöka hålla ut och hoppas kunderna fortsätter lägga order.

Stor investering
Bröderna försöker samtidigt hålla god min, och lyfter även en positiv nyhet gällande att företaget har investerat 7,5 miljoner i en ny maskin till fabriken.

Hur har ni möjlighet att göra en sådan stor investering när ni samtidigt är oroade för ekonomin?

– Den här maskinen bestämde vi oss för att investera i för ett och ett halvt år sedan, då vi kände att vi behövde uppdatera våra maskiner. Det har tagit lång tid med leverans, så beslutet fattades långt innan situationen vi är i nu. Om kunderna går med på att betala de höjda kostnaderna som kommer är vi märkligt nog i ett läge där vi behöver anställa fler personer. För vi har mycket order in.


(Rickard hoppas kunderna fortsätter lägga sina order - trots annalkande prishöjningar. Foto: Frida Ohlin)

Riskerna
Skulle deras farhågor däremot bli verklighet - att kunderna slutar beställa efter prishöjningen i oktober - ser det dock mörkt ut för gjuteriet.

– Skulle kunderna sluta köpa finns det i förlängningen risk för uppsägningar.

Rickard fingrar på sin kaffekopp. Andreas blickar ut genom fönstret över den idylliska vyn i den lilla bygden. Oron är stor, men hoppet lever än.
Nu ska de förbereda sig för att ta emot riksdagspolitiker från Moderaterna. De kommer vara tydliga med hur företagets situation ser ut - och kräva svar från politikerna kring hur de har tänkt hjälpa företagare i landet. Innan det är för sent.

– Vi är hoppfulla och vill satsa hårt. Vi måste försöka se med hopp på framtiden. Det är vår flytbräda.