Personer som vårdar eller stöttar någon anhörig bjuds nu in av Studieförbundet Vuxenskolan och Sävsjö kommun till en samtalscirkel kallad "Du är inte ensam".
Tanken är att anhöriga ska hitta andra personer i liknande situation och dela sina erfarenheter - och på så vis också få lite ny energi och känna sig lite lättare i vardagen som ibland kan vara tung.
– När man får träffa andra får man bekräftelse på att man inte är ensam, säger Madeleine Sjöstrand, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan.
Nästa vecka startar samtalscirkeln "Du är inte ensam", som riktar sig till personer som och vårdar eller stöttar någon i sin närhet.
Cirkeln leds av socionomen Annika Yngvesson och träffarna sker vid totalt fem tillfällen under våren.
Fokus ligger på att de anhöriga ska tänka på sin egen hälsa, känslor, tankar och behov - och på så vis hitta livskraft och återhämtning.
– Som anhörig känner man sig ofta ensam och har ett tungt lass att bära på, och vi vet att det då är bra att träffa andra i liknande situation, säger Madeleine Sjöstrand, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan.
– Det behöver inte handla om att man är anhörig till någon man lever med, utan det kan också handla om att du stöttar en granne eller en vän. Vi tänker att nu på alla hjärtans dag går det ju att tänka lite extra på sitt eget hjärta och anmäla sig till denna kurs.
Förmiddagar
Just denna studiecirkel riktar sig främst till daglediga, eftersom kurstillfällena äger rum på förmiddagen.
Men Anna Tillberg, anhörigsamordnare och utvecklingsledare på Sävsjö kommun, uppger att det är viktigt att det finns ett bra tidsutbud - då anhörigas livssituationer ser olika ut.
– Samma dag som vi har en träff kanske någon blir låst att vara kvar hemma, för något händer den närstående. Så det kan vara bra att information sprids om att jag även exempelvis har enskilda samtal och kan göra hembesök.. Att vara i personens hem kan också ibland underlätta, säger Anna.
(Anna Tillberg, anhörigsamordnare och utvecklingsledare på Sävsjö kommun. Foto: Pressbild)
Att sprida informationen om att anhörigstöd finns anser Anna och Madeleine är viktigt.
Inte endast då kommunerna har ett lagstadgat ansvar att bistå med stöd till anhöriga - utan även att belysa ämnet då det inte alltid är lätt att förstå vilka som ingår i gruppen.
– En som är anhörig ser sig kanske inte som anhörig utan man ser sig ju som förälder, maka, make, bror, syster eller vän, säger Anna.
– Det kan ju vara att din sambo lider av psykisk ohälsa, eller att du har ett barn med NPF-diagnos (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar reds. anm.). Vi vet ju att anhöriga ligger i riskzonen att få kroppsliga symptom eller bli sjuka själva. Och på samtalen tas ju den anhörigas behov upp; vad man behöver för att orka och hitta vägar framåt, tillägger Madeleine.
Vad ska deltagarna ta med sig från studiecirkeln?
– Det viktigaste är nästan det som de får med sig av de andra deltagarna. När någon berättat sin historia och en annan kommenterar: "Men du måste ju tänka på dig själv och ta hjälp". Det blir på ett sätt mer effektfullt än om jag säger det, säger Anna.
– Att de ska gå därifrån och känna sig lite lättade och att det har blivit lite enklare, säger Madeleine.
Frigående
I Vetlanda har samtalscirklarna med anhöriga blivit så pass lyckat att det numera finns tre olika anhöriggrupper som på egen hand fortsätter hålla kontakt och stötta varandra.
Madeleine beskriver att dessa grupper brukar gå ut och äta tillsammans, resa ihop och hjälper även till med att stötta varandras anhöriga som behöver vårdas.
– Förhoppningen är ju att konstellationerna vi får fram här också sedan ska bli mer frigående, förklarar Anna.
Några nya siffror finns inte på hur många som anses vara anhöriga i Sverige.
Men enligt siffror från Socialstyrelsen från 2012 beräknas 1,3 miljoner svenskar tillhöra gruppen.
Och i sina yrken ser både Anna och Madeleine att många även i Sävsjö kommun behöver stöd, hjälp och känslomässig avlastning.
– Behovet är jättestort! Det är det generellt i hela landet.
