Den tidigare kommundirektören, som befann sig i livets slutskede och fick palliativ vård, var nära att bli tvångsförflyttad från sitt boende på oklara grunder.
Beslutet togs av socialnämndens ordförande Kerstin Hvirf (S) – vilket enligt chefsjurist Lars-Åke Svensson inte är ett beslut hon ska fatta. Det ska även ha funnits krav att patientens närstående omgående själva skulle hantera flytten.
Hösten 2024 uppdagades denna kontroversiella hantering, där dokumentation i form av brev och mejlkorrespondens visar att Hvirf fattat ett operativt beslut att flytta den döende mannen till ett annat boende.
Varför beslutet togs är fortfarande oklart, men uppgifter tyder på att en biståndshandläggare kontaktade de anhöriga med beskedet att flytten skulle ske omedelbart samt att det var deras ansvar att genomföra den.
I en skrivelse till kommunen framgår att mannen hade behov av vak dygnet runt och att hans tillstånd omöjliggjorde en flytt. Detta bekräftades av läkare, enhetschef och ansvariga sjuksköterskor, eftersom han endast hade några dagar kvar att leva. Trots detta blev hans anhöriga dagen efter informerade av biståndshandläggaren att en flytt måste ske snarast - efter beslut av socialnämndens presidium.
Förflyttning
Dagen efter detta konstaterats ska en biståndshandläggare ringt upp anhöriga och begärt att mannen omedelbart måste flyttas från sitt trygghetsboende till ett korttidsboende, och frågat hur snabbt hans anhöriga kan lösa detta, efter beslut av socialnämndens presidium.
Anhöriga kontaktade Hvirf, som endast hänvisade till att hon följde vissa "regler" utan att ge någon närmare förklaring till beslutet. Hon lovade dock att se över situationen. Trots detta uteblev återkoppling, vilket tvingade anhöriga att ta kontakt igen. Vid det tillfället gick hon med på att skjuta upp flytten till lördag, en förlängning med tre dagar.
Senare samma dag fick anhöriga besked om att patienten kunde stanna på sitt boende i ytterligare en vecka, men vid det laget hade mannen redan avlidit.
Efter händelsen inledde kommunstyrelsens ordförande, Therese Petersson (KD), en genomgång av ärendet och konstaterade i en mejlkonversation att kommunen brustit i sin hantering. Hon påpekade att beslutet aldrig borde ha behandlats av nämnden, då det faller under hälso- och sjukvårdslagen och ska hanteras utan myndighetsbeslut. Det framgår däremot inte vad som låg bakom beslutet att försöka flytta patienten.
Flera fall kan ha inträffat
Enligt mejlkonversationen ska kommunen ha skickat in en IVO-anmälan (Inspektionen för vård och omsorg) som sedan inte ska ha gått vidare med ärendet. Myndigheten ska ha ansett att de vidtagna åtgärderna var i sin ordning.
När SävsjöAppen däremot begär att ta del av IVO-anmälan uppger kommunledningskontoret att någon sådan inte finns registrerad hos socialförvaltningen.
Vidare skriver kommunstyrelsens ordförande att ”tyvärr har några ytterligare liknande fall uppkommit efter detta och ert tråkiga exempel har fått visa på hur det inte ska gå till”.
Hon förtydligar här att det inte handlar om att nämnden tagit något mer beslut - men att personer som vårdats ställts inför förflyttning.
Enligt kommunens egen utredning ska den enskilde inte ha lidit men i den tidigare kommundirektörens fall, däremot har anhöriga drabbats negativt.
Medicinsk bedömning först
När SävsjöAppen kontaktar Lars-Åke Svensson, chefsjurist på stadskontoret i Jönköpings kommun, menar han att en nämnd, eller enskild politiker, inte ska ta sådana här beslut.
– Nämder har det yttersta ansvaret för verksamheterna, men ska inte i normalfall besluta om enskilda personer, säger han.
Han menar att det i ytterst sällsynta fall kan ske att en ordförande tar ett beslut om det råder akut fara för exempelvis ett barns hälsa eller säkerhet – och ett snabbt beslut behövs enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).
I övriga fall, kan en ordförande för socialnämnden gå in och ta operativa beslut i enskilda fall på det här sättet?
– Nej, det skulle jag inte säga. Handlar det om en person med tungt vårdberoende och behov är det hälso- och sjukvårdslagen som ska gå först, svarar Svensson.
Skulle det ändå vara rimligt på något vis om det skulle vara en krissituation?
– Normalt sätt inte. Det ska krävas några väldigt speciella omständigheter, och oavsett ska det alltid vara de medicinska bedömningarna som grund. Och som jag förstår det har flera bedömt att han var så pass dålig att det inte var lämpligt med en flytt. Ur hälsosynpunkt verkade det som att det var bäst att han stannade där han var.
Finns det risker för hälsa eller liv att ta beslut på det här sättet i en sådan situation?
– Det är svårt att säga. Jag är lekman precis som du i den frågan. Men när det kommer till palliativ vård är det ingen tvekan om att den typen av ärenden ska vila på medicinsk bedömning, vilket nämnden i sitt beslut ska ta hänsyn till, säger Lars-Åke Svensson.
– I grund och botten är det inte nämnden som ska besluta om vårdplats, sängplatser eller medicinering som ska ske för dagen.
Lex Sarah
Om kommunen gjort en IVO-anmälan eller inte är i skrivande stund oklart. Men chefsjuristen anser att detta är ett ärende som oavsett borde ha anmälts till myndigheten.
– En anmälan ska skickas in om det föreligger eller finns risk för missförhållande. Så det innebär att det inte behöver finnas ett missförhållande, men att det finns risk att någon kan ta skada. Som jag ser det borde det vara en Lex Sarah-anmälan på detta.
Att kommunen uppger att de inte kan hitta anmälan som kommunstyrelsens ordförande själv har refererat till upplever Svensson som märkligt.
– Det låter konstigt och håller inte riktigt. De har en skyldighet att registrera detta, så den ska finnas om den är gjord. Sköts inte sådana här saker kan det handla om att det behöver göras en JO-anmälan.
SävsjöAppen har sökt socialnämndens ordförande Kerstin Hvirf och kommunstyrelsens ordförande Therese Petersson för intervjuer men båda har avböjt med hänvisning till sekretess.
Fotnot: Texten har uppdaterats med information om vilket boende mannen hade innan beslut inkom om flytt till ett korttidsboende.
