Under onsdagskvällen samlades landsbygdsbor på Tallbacken i Stockaryd för att få information om hur det ska gå till nu när alla vägsamfälligheter ska dammas av och väckas till liv.
Det visade sig finnas en del frågetecken kring hur allt praktiskt ska genomföras.

Värmen steg snabbt i Tallbackens lokal, där kvällssolen silade in genom fönstren. Nästan alla stolar var upptagna.

Uppskattningsvis hade ett 60-tal personer samlats för att ta del av information om de nya kraven som nu ställs på ägare av enskilda vägar.

Beslutet innebär att vägarnas samfällighetsföreningar nu kommer behöva ordna årsmöten och protokoll som ska skickas in till kommunen – för att Sävsjö kommun fortsatt ska drifta och underhålla vägarna.

Initiativet till kvällen kom från representanter i Lantbrukarnas Riksförbunds kommungrupp i Sävsjö. Från kommunen hade Tomas Lundin, gata- och parkchef, och Peter Ringberg, mark- och exploateringsstrateg, bjudits in för att hålla en presentation och svara på frågor.

Elin Gunnestedt var en av representanterna från LRF på plats och såg fram emot kvällen.

– Det här har det pratats om en del, så det har inte varit någon direkt hemlighet. Det behövs en nystart, helt enkelt, konstaterade hon.


Elin Gunnestedt från LRF:s kommungrupp. Foto: Frida Ohlin

70 samfälligheter
Lundin inledde presentationen med att beskriva att det finns cirka 70 vägsamfällighetsföreningar och att kommunen underhåller och driftar drygt 100 vägsträckor.

Kostnaden för detta ligger på 3,7 miljoner kronor årligen, varav 60 procent betalas med statsbidrag och resterande 40 procent från kommunkassan.

Barmarksunderhållet kostar 2,05 miljoner kronor och 1,65 miljoner går till vinterunderhållet.

– Numera är halkbekämpningen oftast det svåraste vi har att hantera, i och med vinterväderförhållanden som växlar mellan kallt och milt, sade Tomas Lundin.

– Sedan har vi utmaningar med undermåliga broar som vi kämpat med. Till exempel den i Femtinge, som varit uppe i mark- och miljödomstolen. Vi jobbar också med att försöka behålla biologisk mångfald i dikesrenar.


Foto: Frida Ohlin

Trafikverkets begäran
Vidare beskrev han att det har varit en utmaning för kommunen att hantera drift och underhåll av de enskilda vägarna utifrån mer eller mindre oklara direktiv från vägägarna.

– En fastighetsägare kan höra av sig och säga att han vill ha vägen plogad för att kunna gå till vänster, och en annan hör av sig och säger att hon vill kunna gå till höger. Så vägsamfälligheterna behövs för att ta beslut om sådant.

Begäran om uppstrukturerade vägsamfälligheter kommer i grund och botten från Trafikverket, som nu kräver att få in protokoll varje år från föreningarnas möten.

Från och med 2027 blir detta ett krav för att statsbidrag för underhåll ska kunna betalas ut – oavsett om driften sköts av kommunen i egenskap av underentreprenör åt fastighetsägarna, eller om vägsamfälligheterna själva ansvarar för driften.

Underhåll och drift har skötts av kommunen i många decennium, utan krav på att årsmöten eller protokoll. Varför beslutar Trafikverket om det här nu?

– Det handlar väl om kontroll och att de ska veta vad pengarana går till. Att det blir ordning och reda, svarar Tomas Lundin. 

Kommunen behjälplig
Att få rullning på 70 föreningar, där en betydande del varit inaktiva i många år eller aldrig etablerats, kommer att innebära en avsevärd insats.

Styrelser ska på plats, stadgar ska ses över, organisationsnummer ska ordnas och protokoll ska skickas in.
Vissa kostnader kan även tillkomma, som 5 200 kronor för lantmäteriförättning och 990 kronor för ändring av stadgar.

–  Vissa av föreningarna har inte varit igång på kanske 20-30 år. Så vi på kommunen kan hjälpa till med exempelvis registreringar och lokaler för möten. För vissa kommer det här att bli väldigt arbetssamt, och därför är vi behjälpliga, sade Lundin.


Efter presentationen bjöds det på fika. Foto: Frida Ohlin

Inte nöjd
Men en centerpartistisk nämndledamot som var på plats såg inte med blida ögon på förändringen.

– I ett år har vi försökt ta oss an det här eländet, och det är inte klart än. Nu ska det till någon lantmäterikostnad vi inte visste om, sade han. 

Han menade också att det är märkligt att kommunen måste täcka 40 procent av kostnaden utöver statsbidraget, som uppgår till cirka 1,7 miljoner kronor, för att driften och underhållet ska fungera.
Detta trots att han inte anser att servicen håller tillräckligt hög nivå.

– Ni gör inte ett bra jobb, sade han.

– Okej, det får stå för dig, svarade Lundin. 

Många frågor
Mötet pågick en bra stund och ett antal frågor ställdes om bland annat organisationsnummer, om det går att slå samman samfälligheter och om föreningarna behöver skaffa försäkringar.

Ett alternativ för vägsamfälligheterna är att avstå från kommunens drift och istället ta ansvar för underhållet själva.
Det innebär att föreningarna skulle få utdelat upp till 100 procent av det utbetalda statsbidraget, medan resterande belopp betalas ut som bidrag av kommunen.

Tomas Lundin påpekar dock att även om det står 'upp till 100 procent', bör det i praktiken innebära exakt 100 procent.


Gitte Grann deltog på mötet. Foto: Frida Ohlin

"Lite bekväm"
Mötesdeltagaren Gitte Grann bor på landsbygden i närheten av Rörvik och påverkas av beslutet.

– Ja, vi sitter här och funderar på om vi kommer behöva ett organisationsnummer nu. Samtidigt är vi redan igång en del eftersom vi belägger vår egen väg med asfalt, berättade hon.

Hon uppskattade kvällen med presentationen men medger att det känns lite omständligt att komma igång med föreningens arbete.

– Man har väl blivit lite bekväm, helt enkelt. Sådan är man ju.