Varje år dör kvinnor i Sverige till följd av våld i nära relationer. I polisregion Öst, som omfattar Höglandet, är det i genomsnitt 15 personer per år. Nu tar polisen ett mer offensivt grepp mot brott som ofta sker i det tysta; hemma bakom stängda dörrar.

– Vi identifierar högriskaktörer och försöker nå dem innan nya brott sker, säger Håkan Boberg, chef vid polisområde Jönköping.

Polisområdeschef Håkan Boberg beskriver polisens operation Beta, som pågått mellan juli 2024 och juni 2025, som ett nytt sätt att arbeta med förebyggande insatser mot både sexualbrott och relationsvåld. 

– Vi identifierar högriskaktörer och försöker nå dem innan nya brott sker. Det handlar om individer som tidigare varit föremål för utredningar, och där vi ser ett mönster som tyder på att de riskerar att begå allvarliga brott mot sina partners, säger han.

Dörrknackning för att förebygga våld
Operationen har resulterat bland annat i att polisen söker upp individerna, med hjälp av särskilda förhandlare, för att tydligt visa att "polisen ser dig - men vi kan också erbjuda hjälp och vård". Boberg betonar att de möter alltifrån personer som lever i destruktiva relationer till individer som är "sargade av livet", ofta med trauman som manifesterar sig i aggressivitet.

– Faktum är att bara vid ett tillfälle har någon sagt nej till att prata med oss. Oftast välkomnar man in oss, och det samtalet minskar återfall i brott, förklarar han.

Just nu har polisen 15-20 högriskaktörer i Jönköpings län, och listan förnyas kontinuerligt. Individerna identifieras genom analyser av tidigare utredningar, samt uppgifter från socialtjänst och regioner, i den mån som sekretess kan brytas.

15 dödsfall om året
Majoriteten av dem som utövar våld i nära relationer är män, enligt polisområdeschefen. Det absolut grövsta relationsvåldet är det som leder till dödsfall.

– I vår polisregion dör 15 personer om året i relationsvåld, det är fler än en i månaden. Det är väldigt många, och då har vi inte räknat med alla som skadas och lider i det tysta, säger Håkan Boberg. 

2024 motsvarade dödsfallen till följd av våld i relation 14 procent av alla dödsfall med anledning av våld i olika former.

– Vi pratar mycket om att det varje dag skjuts och sprängs av kriminella gäng, men i vissa polisregioner är det fortfarande fler som dör av relationsvåld, säger Boberg och nämner polisregion Norr som ett exempel.

Riskfaktorer och våldets arv
Riskfaktorer som ökar sannolikheten för dödligt våld inkluderar missbruk, psykisk ohälsa, självmordstankar, tidigare användning av kniv eller strypning vid relationsvåld, samt separationer. Barn som växer upp i våldsamma hem löper enligt studier upp till 2-3 gånger större risk att senare själva utöva våld.

– Det blir nån form av arv som man riskerar ta med sig. Flickor riskerar att hamna i destruktiva relationer som vuxna, medan pojkar ofta blir utövare; han ser pappan slå mamma och lär sig att det är ett sätt att lösa konflikter. Våldet normaliseras i hemmet och skapar destruktiva förebilder, säger Boberg.

"Vi kommer åt 5 procent"
Polisen ser också ett stort mörkertal. 

– Det handlar om cirka 95 procent. Vi kommer åt 5 procent som vi hittar och som anmäls, säger Boberg.

Brottsförebyggande rådets, BRÅs, siffror visar att omkring 15 procent av alla kvinnor utsätts för våld från närstående någon gång under livet. I Jönköpings län rapporterades 500 målsägare under 2024, varav 32 var över 60 år.

Våldet mot äldre och nya former av insatser
Relationsvåld drabbar alltså även äldre, ofta av partner, barn eller barnbarn. Äldre blir enligt Boberg en "svag röst", men polisens kampanj Våld är ingen privatsak försöker öka medvetenheten och hjälpa allmänheten att identifiera våld.

Polisen arbetar också med tidiga insatser, bland annat genom att utbilda om ungas relationer och kontrollerande beteenden, samt genom digital patrullering på sociala medier. Pilotprojekt i Värnamo har redan lett till att kvinnor kontaktat polisen som de tidigare inte känt till.

Akuta situationer och rättsprocessen
Boberg betonar att det är avgörande att polisen agerar snabbt när brott uppdagas. 

– Om vi kan säkra bevis och frihetsberöva den misstänkte direkt, ökar chansen för en fällande dom. Det handlar om hela kedjan från första patrullen på plats till specialiserade förhörsledare samt videoförhör.

För kvinnorna som utsätts är rädsla för repressalier och konsekvensanalyser - till exempel förlust av bostad eller kontakt med barn - ofta ett hinder för att anmäla. 

– Målet är att de ska känna att de tas på allvar och orkar genom hela rättsprocessen, säger Boberg.

Barnperspektivet stärks
Sedan barnfridsbrott kriminaliserades 2021 lyfts barn in som brottsoffer även om de bara bevittnat våldet. 2022 visade en skolundersökning att 10 procent av elever i årskurs nio hade bevittnat våld mellan vuxna i hemmet - det motsvarar cirka 12 000 elever i Sverige per år.

– Barnfridsbrottets kriminalisering gör att barnet också är ett offer i en brottsutredning och har rätt till skadestånd. Vi dokumenterar barnperspektivet och samverkar med socialtjänst och sjukvård för att skydda barnen. Det är centralt. Barn riskerar annars att själva hamna i destruktiva mönster, säger Boberg.