Väska efter väska plockas fram till picknickbordet på badplatsen. Ur väskorna väller det ut diverse nödvändiga prylar att ha i en krissituation: allt från egengjord diesel och silvertejp till ärtor och bivaxsalvor.

Richard Gustafsson har koll på beredskap, och sprider denna information till scouter och deltagare på kurser vid olika studieförbund.

– Vi har hamnat i ett samhälle där alla tänker att alla andra ska lösa saker åt oss, säger Richard.

I en vit mindre skåpbil rullar han in till badplatsens parkering.
Fram i bilen sitter två lurviga exalterade hundar som vilt hoppar runt när bilen stannar. 

De får dock snällt sitta kvar medan Richard Gustafsson stiger ur och börjar plocka fram diverse väskor och kassar.

Samtidigt som han ställer fram en portabel eldstad, skapad av bland annat en tvättmaskinstrumma, visar han upp en burk med ett gult, flytande innehåll.

– Här är egengjord diesel. Går det bara över åtta grader kan jag köra med den. Gjord på matolja, lacknafta, aceton och natronlut, säger han och häller på samma gång en annan vätska över eldstadens vedträ så det tar fyr.



Med sig i väskorna har han undervisningsmaterial han brukar ha med sig när han är scoutledare eller håller kurser i beredskap och prepping. 

På bordet står det en mix av vattenreningsfiler, silvertejp, torkad pasta, egengjord tvål och annat som kan vara bra att ha vid en kris.

Han börjar steka på köttfärs blandad med majskorn och det börjar dofta typisk tacofredag.
Han slår sig sedan ner och börjar berätta om sig själv.

Praktik på fiskodling
48-åriga Richard Gustafsson föddes i Rörvik, men bor numera i Bringetofta. En plats han tidigt i livet fick kontakt med.

– När jag var 14 år fick jag praktik på fiskodlingen där nere, och fortsatte sedan jobba där, säger han och pekar bort mot Forsa.

Åren efter detta skaffade han sig en brokig mix av utbildningar och har arbetat med allt från fiskeguidning och kock till lastbils- och taxichaufför.

I nuläget arbetar han främst som biodlare och håller kurser om beredskap.
Och folkets generella beredskapskunskaper anser han är knapphändig.

– Förberedandegraden här ute på landsbygden nu är densamma som den var i storstäderna på 60-talet. Så det lämnar en hel del att önska, säger Richard. 

"Förberedda skulle klara sig bäst"
Han menar att människor ofta agerar först när en kris uppstår - och då det oftast är för sent.
Som exempel tar han upp stormen Gudrun 2005, och den panik som många då kände.

– Alla var sen så stolta efteråt när de köpt ett elverk och de tänkte att "nu har vi det säkert framöver". Men när tiden sen gick började folk tänka att det inte lär hända igen. Så jag vet en som då sålde sitt elverk en vecka innan stormen Per slog till, berättar Richard med en suck.

– Vi har hamnat i ett samhälle där alla tänker att alla andra ska lösa saker åt oss. Staten ska finnas och hjälpa till med allt. Sen ses det ofta fel att vara förberedd. Jag har ju blivit kallad för sådant som "foliehatt". Men det är ju de som är förberedda som skulle klara sig bäst.


(Här visar Richard upp några av sina bästa preppingtips. Video: Frida Ohlin)

Tre viktiga delar
Enligt Richard finns det tre saker som är absolut viktigast att ha förberett inför en eventuell kris: Vatten, värme och hygien.

– Ha 200 liter vatten förberett. Sen går det att hämta nere i sjön och filtrera. Alla behöver lära sig vart de kan gå för att hämta vatten och förse familjen. Beträffande värme så se till att ha silvertejp och madrasser för att täta till runt dörrar och fönster, och placera er centralt tillammans i ett rum i hemmet, dock inte toaletten. Bygg ett tält. Spika i parketten om så behövs, och på med kläder.

– Sedan är det hygien. En avkapad spruta som är uppborrad och fastlimmad i en flaska med vatten kan hänga upp och ner och doserar när man tvättar händer. Det första som oftast händer vid kris är att folk blir sjuka av bristande hygien genom kolibakterier eller dysenteri (smittsam akut tarminfektion reds. anm.)


(En PET-flaska och en doseringsspruta har skapat en smidig vattenkran. Foto: Frida Ohlin)

Krislådor
Senaste åren har det aktualiserats med krislådor att ha hemma - och vad dessa ska innehålla.

Men rekommendationer som ges från myndigheter och kommuner om vad som ska finnas i lådan är Richard skeptisk till.

– Ta inga dunkar och fyll vatten i. De går sönder och börjar läcka. Se hellre till att bunkra upp med stabila hinkar med lock. Många tänker att "en dunk med 30 liter är smidigt". Men det är inte många som orkar släpa på den i en halv kilometer. 

– Och värmeljus... Köp istället gravljus som i alla fall håller några dagar. Och köp en komradio istället för en vevradio.

Varför tror du dessa rekommendationer då ges av myndigheterna om de inte skulle vara bra nog?

– Psykologisk krigsföring. Få folk att känna sig mindre oroliga. Att säga gravljus istället för värmeljus är mer laddat. De vill att folk lugnar sig.

Kurser
Framöver kommer Richard Gustafsson hålla ett flertal kurser inom bland annat hemberedskap och överlevnad, styckningsteknik, ta hand om biprodukter och att göra eld. 

– Jag gör det för att folk måste lära sig. Många frågar hur ofta de måste öva, men det kan handla om att bara åka ner och fiska, göra en egen kopp te och laga mat över eld.

– De handlar om stora problem som vi står inför. Ett samhällsskick i princip i upplösning, och mycket bistra tider. Ett stålbad är på väg att ske.


(Richard menar att beredskap inte kräver mycket övning - utan kan exempelvis vara att åka ut i skogen och laga mat. Foto: Frida Ohlin)

Om en kris eller krig skulle uppstå: Skulle du och dina vänner som har god beredskap finnas till hands för att hjälpa andra som inte förberett sig?

– Med kunskap, ja. Med material är det tveksamt. Jag har en vän som håller kurser för flera hundra men som säger att om något händer är de ingen idé att de kommer till henne. Jag skulle nog stanna hemma ett tag, sen sticker vi iväg ett gäng eftersom vi då vet att vi klarar oss själva.