Klövvård är en viktig del i att förebygga och behandla hälsoproblem med kornas klövar.
Ett yrke som 21-årige Albert Aspegren kände sig intresserad av - och valde att satsa på när han fick erbjudandet av sin mentor Ingemar Ahnstedt som arbetat med det i 36 år.
– Jag tycker det är roligt med kor och klövar, säger Albert.

I Långaholmen utanför Bodafors ligger de unga paret Cecilia Evenholm Roos och Simon Roos bondgård.
Våren har anlänt och det är nu dags att piffa till ett större antal av de 280 kornas klövar. 

Det är dock inget som de gör själva utan denna dag får hjälp med det av Albert Aspegren och Ingemar Ahnstedt.

Korna står på rad och väntar tålmodigt på att kliva in i den stora gröna verkstol där arbetet utförs. Med snabba tag ser duon till att korna binds fast och står still för att kunna utföra jobbet på ett säkert sätt.

Sedan tar de en klövfräs och slipar ner kornas klövar tills att de är lagom långa i tårna, har rätt vinkel och är urgröpta så att kon kan stå korrekt med rätt belastning.
Tillsammans lyckas de verka klövar på 20 kor i timmen. 

– Hittills går det jättebra! Det går alltid bra när Ingemar är här, säger Cecilia. 

– Sen är det kul att Albert nu kommer ta över, tillägger Simon. 


Cecilia Evenholm Roos och Simon Roos från Långaholmen. Foto: Frida Ohlin

Få klövverkare
För trots att klövverkning är något som korna behöver minst två gånger om året är antalet utövare inte stort.
År 2017 fanns det cirka 75 verksamma klövvårdare i Sverige, samtidigt som det rapporteras drygt 500 000 klövverkningar varje år. 

Så när Ingemar Ahnstedt efter 36 år inom yrket nu känner att det är dags att börja trappa ner tycker han att det vore bra att hitta någon som kan axla hans roll framöver med att ge service åt lantbrukare på Höglandet som behöver hjälp med kornas klövar.

Något som han fann i Albert Aspegren från Landsbro.

– Jag har ju försökt att hitta någon ung kille eller tjej som skulle vilja ta över. När jag slutar blir det ett vakuum häromkring för lantbrukarna att få dit någon som verkar klövarna. Jag har verkat ungefär 7000 kor om året, säger Ingemar. 

Fick frågan
Albert och Ingemars vägar korsades när Ingemar var ute på en gård på ett uppdrag. Albert var också där och jobbade med lantbruket. De började prata och den unge lantbruksarbetaren fick då frågan om klövverkning verkade intressant.

– När han frågade mig hade jag redan grunnat på att kanske hålla på med det för jag kände att det kunde vara passande, säger Albert med ett skratt.


Foto: Frida Ohlin

I höstas hoppade han på en utbildning för yrket och är klar nu till sommaren. Under tiden har han varit ute med mentorn Ingemar och lärt sig det praktiska.

Utöver att jobba med klövvård har han också ett eget lantbruk tillsammans med sin pappa.

– Jag gillar djur och jag tycker det är roligt med kor och klövar. De är alla så olika individer! Jag vill ju driva eget på heltid, men det räcker inte med den kapacitet vi har på lantbruket idag. Så det här blir ett sätt att täcka upp, säger Albert. 

Varför är det viktigt med klövverkning?

– Det handlar ju om djurens välbefinnande och att de inte ska ha ont. Kor som inte mår bra mjölkar inte bra heller, säger Ingemar.


Albert kommer få ta över Ingemars utrustning framöver för att på bästa sätt kunna utföra klövvården. Foto: Frida Ohlin

En stor utmaning inom yrket handlar om arbetsbelastning.
Arbetet med att verka klövar är monotont med hög risk för belastningsskador och innebär exponering för buller, vibrationer, dåliga ljusförhållanden, kyla och halkrisker, enligt Lantbruksnytt.

För att minska detta upplever Albert att det är något som diskuteras om flitigt på utbildningen. 

– Vi pratar mycket om belastning och hur vi kan undvika det. Att vi har bra hållning, ser till att räta ut stolen och sådant, säger Albert. 

– Ibland kan jag känna av det i axeln och sådär. Jag har väl en del olater som är svåra att slipa bort, säger Ingemar.

Vad har varit mest utmanande för dig än så länge Albert?

– Allt har varit en utmaning. Först att träffa så mycket folk som jag inte är van vid. Sen är ju fräsningen också speciell i sig.

Kons ögon flackar runt. Hon ser inte vad som händer där i bak i verkstolen.
Arbetet är dock över på bara några minuter, och när kon släpps loss lägger hon sig tryggt och vilar igen.