Efter Moderaternas utspel om att omförhandla avtalet med Skolkyrkan kommer nu Kristdemokraterna med en tydlig motreaktion.
Partiet står inte bakom oppositionspartiets förslag och framhåller att det arbete Skolkyrkan utför inte skulle kunna erbjudas av kommunen i samma utsträckning till motsvarande kostnad.

Under kultur- och fritidsnämndens sammanträde föreslog Patrik Fransson (M) att avtalet med Skolkyrkan, som bland annat ansvarar för fritidsgården Mejjan, ska omförhandlas. Skolkyrkan mottar årligen ett bidrag på 250 000 kronor för sin verksamhet.

Förslaget röstades dock ner – bland annat av Kristdemokraterna. Anna-Karin Yngvesson (KD), förste vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden, var en av dem som röstade nej till förslaget.

– Anledningen till att bidraget till föreningar som Skolkyrkan finns är för att det inte är effektivt med schablonbidrag för speciella och unika verksamheter. Skolkyrkan är ett samlingsbegrepp för både kamratstödjare på högstadieskolorna, Mathjälpen och fritidsgården Mejjan, säger Yngvesson. 

Skolkyrkan har funnits med sedan början av 2000-talet och bidraget betaldes tidigare ut av socialförvaltningen, då det inleddes som ett samarbetsprojekt för "unga i riskzon".
Det var bara några år sedan hanteringen av bidraget flyttades över till kultur- och fritidsnämnden, eftersom det ansågs mer lämpligt att en och samma nämnd hade hand om alla bidrag.

– Så det här handlar helt och hållet om öronmärkta pengar för ett projekt som infördes då, förtydligar Anna-Karin Yngvesson.

"Växla upp pengarna"
Yngvesson och Therese Petersson (KD), kommunstyrelsens ordförande, framhåller också att tillsyner görs av verksamheter och att de måste redovisa vad de gör för pengarna två gånger per år. 
Inom Skolkyrkan finns ett 20-tal volontärer inkopplade, och förutom bidraget de får från kommunen uppger Petersson att drygt 16 församlingar bidrar med ytterligare 400-500 000 kronor för att få deras arbete att gå ihop. 

– Det har betalats ut samma summa av oss varje år. Så det reella värdet har minskat över tid, uppger Anna-Karin Yngvesson. 

Att kommunen genom bidrag får hjälp från civilsamhället och ideella krafter ser de som värdefullt.

– Alla bidrag vi har är ett sätt för oss att växla upp pengarna. Att vi genom detta kan bevara ett engagemang och en verksamhet som vi annars inte hade lyckats driva själva för de pengarna i egen regi. Jag kan inte ens prata om vad de siffrorna hade landat på. Jag tror inte det räcker med mindre än tre–fyra gånger mer, säger Therese Petersson.

– Just det här förslaget blir jag lite förvånad över eftersom Moderaterna brukar ju vara för privata initiativ. När andra erbjuder något som vi inte hade klarat av att driva för samma peng i egen regi, fortsätter hon.

Öronmärkta
Eftersom kultur- och fritidsnämnden har fått pengarna överförda från socialnämnden för att specifikt betalas ut till Skolkyrkan menar Yngvesson att det inte är pengar som kan frigöras för att fördelas på andra sätt, eftersom att de är "öronmärkta".

Skulle det beslutas att bidraget inte längre betalas ut är det oklart vad som sker med pengarna.

– Då kanske det hamnar under kommunstyrelsens budget eller något, säger hon. 

Utöver Skolkyrkan har Kulturhuset, Folkets Husföreningen i Sävsjö, också ett specialavtal och får årligen 680 000 kronor. Övriga föreningar i kommunen får ansöka om diverse föreningsbidrag.

– Vi i Kristdemokraterna anser att avtalen i dessa två fall är viktiga. De måste hanteras så här för att verksamheterna ska vara görliga. De är superviktiga för vår kommun, säger Therese Petersson.

Moderaterna menar på att det inte finns behov av ytterligare kommunal finansiering av en fritidsgård när det redan finns en som drivs av kommunen.
Kristdemokraterna menar dock att dessa två fritidsgårdar samarbetar mycket, och ger och tar av varandra.

– Vi blev lite tagna på sängen när vi kom dit och insåg att de såg varandra som komplement. När vi besökte Chillan (kommunala fritidsgården i Sävsjö, reds. anm.) hade de också bjudit in bland annat Hanna och Joel från Mejjan och fältarna, och beskrev att de alla arbetar med ungdomarna här i kommunen, säger Petersson.

– De berättade om hur den ena fritidsgården har öppet när den andra inte har det, till exempel. Så vi uppmanar Moderaterna att åka bort dit för att själva se vad som görs för våra barn och ungar.

Växelvis öppna fritidsgårdar
Hela debatten om bidraget till Skolkyrkan kom till ytan i samband med att ett beslut fattades om att ha växelvis öppet varannan vecka på fritidsgårdarna i Rörvik och Stockaryd – till skillnad mot varje vecka som det hade varit tidigare.

Skolkyrkan erbjöd sig i samband med detta att axla ansvaret för 20 000 kronor om året för att fortsatt ha öppet varje vecka i Rörvik.
Ett beslut som röstades ner av Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Varför tror ni att det röstades ner?

– Jag kan inte förklara det. Vi förstår nog inte varför. Det tycker väl att det är en kommunal angelägenhet, så de är väl beredda att offra ungdomarnas tillgång till fritidsgården för det, svarar Yngvesson.

De båda pekar också på den kommande socialtjänstlagen som innebär att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad.
Här ser Kristdemokraterna att Skolkyrkans verksamhet stämmer in i det fokusområdet. 

– De har ju ett otroligt fokus på ungdomar i riskzon, vilket gör att deras arbete passar som handen i handsken för detta. De har 100-150 besök av ungdomar i veckan, och de får dit andra typer av ungdomar som inte idrottsföreningarna får. 90 procent av dem är inte med i kyrkan eller någon idrottsförening. Utan många är utländska killar som gillar att komma dit och spela datorspel, säger Therese Petersson.

– Vi är så otroligt tacksamma för civilsamhällets initiativkraft som gynnar ungdomarna ute i bygden. Vi får tillbaka så mycket mer än vad bidraget kostar oss!