Onsdagen den 10 september är den Internationella suicidpreventiva dagen, som uppmärksammas världen över. I Sävsjö kommun lanseras en folder kring psykisk ohälsa, berättar Johan Ekblad, samordnare suicidprevention inom Höglandets räddningstjänstförbund.
Broschyren heter “Våga prata om psykisk ohälsa - det räddar liv!” och delas under veckan ut till strategiska ställen, såsom bibliotek, vårdcentraler och andra allmänna platser. Johan Ekblad beskriver den som en manual på var man kan vända sig för att få hjälp när man mår dåligt.
– Den är fylld med telefonnummer och mottagningar för den hjälpsökande. Vi är stolta över denna folder, och det är vårt sätt att uppmärksamma den psykiska ohälsan, säger Johan Ekblad och fortsätter:
– Anledningen till att den kom till var svårigheten att nå ut och få folk att söka hjälp. Den fysiska ohälsan, den somatiska, är lättare att prata om än den psykiska. Den stigmatiseringen vill vi få bort, man ska våga prata om psykisk ohälsa.
"Förbereder oss kontinuerligt"
Räddningstjänsten har en central roll i suicidpreventionen i samhället; det är räddningstjänsten som får de fysiska larmen om att en person är aktivt suicidal. Uppdraget gentemot kommunerna är att vara suicidsamordnare och ge information som är svår att få annars.
– Det här är något vi jobbar med till vardags. Larmfrekvensen ökar när den psykiska ohälsan ökar. Vi utbildar oss själva och våra egna instruktörer inom AOSP, akut omhändertagande av självmordsnära person. Vi möter det här och utbildar oss och förbereder oss kontinuerligt.
Unga tjejer
Den psykiska ohälsan kryper ner i åldrarna, och drabbar framförallt flickor och unga kvinnor, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Under 2000-talet har andelen med besvär ökat bland både vuxna och barn. Suicide Zero uppger på sin hemsida att år 2023 dog 1617 personer till följd av suicid. Johan Ekblad drar en parallell till trafikdödligheten.
– Det är 300-350 personer som dör i trafiken i Sverige årligen, men nästan 1700 i suicid 2023. Om vi jämför med trafiken, så gör vi en massa åtgärder med barriärer, 1+2-vägar, vajerräcken, vi gör bilar säkrare. Men hur når vi fram till att vi inte ska drabbas av psykologiska olycksfallet?
Termen psykologiskt olycksfall, eller psykologisk olyckshändelse, syftar till just suicid.
– Man vill inte lägga skam och skuld på att man har gjort aktiva valet själv. Förr var det mer skamfyllt, det hette att man gjorde självmord. Nu använder vi begrepp som suicid istället. Det ska inte låta så makabert, att man har aktivt valt att vara självmördare. Därför väljer vi psykologisk olyckshändelse - det är inget personen har valt att göra utan det är ett olycksfall.
Gula bänkar och viktiga frågor
Både foldern som börjar delas ut under veckan samt de gulmålade, så kallade kamrat- eller vänskapsbänkarna, handlar om just suicidprevention. I Sävsjö finns en gul bänk i Perennparken sedan ett år tillbaka. Det kommer att finnas en gul bänk på varje ort inom Sävsjö kommun i höst, menar Johan Ekblad.
– Just nu är det en praktisk fråga, men viljan finns. Men framförallt måste vi sänka antalet suicid, vi måste få folk att söka hjälp innan det blir för sent. Vi måste uppmärksamma att suicid är ett olycksfall, precis som en bilkrasch. När den psykiska ohälsan når sin absoluta gräns, blir det värsta utfallet ett olycksfall som leder till suicid.
Ekblad påminner om vikten av att helt enkelt vara medmänniska; att våga fråga. Begreppet Våga fråga används av Suicide Zero och syftar till att man ska våga ställa de där frågorna som känns svåra - många är enligt Ekblad rädda för att trigga genom att fråga eller prata om självmord.
– Det är en myt. Enligt Nationella centrumet för suicidforskning och prevention, NASP, finns det tre centrala punkter att ha med sig. Om någon är självmordsnära, fråga personen om det. Får man svaret att personen aktivt planerar suicid, stanna då kvar och uppmana personen att söka hjälp. Det är de tre huvudpunkterna vi måste lära oss i samhället.
"Det finns alltid hopp"
Räddningstjänsten arbetar året runt med något som heter MHSA, Mental Health First Aid, alltså första hjälpen vid psykisk ohälsa.
– Den centrala delen i det är att det finns hopp. Det finns alltid hopp, säger Johan Ekblad.
