När mörkret faller över Sävsjö dyker fältgruppen ofta upp där ungdomarna samlas – på skolgården, fritidsgården eller vid badplatsen. Med örat mot marken och hjärtat nära ungdomarna har de blivit en av kommunens viktigaste trygghetsresurser.

Fältverksamheten i Sävsjö kommun har funnits sedan 1994 och har med tiden blivit en självklar del av det lokala trygghetsarbetet. Bakom verksamheten står socialförvaltningen, som också är huvudman. Till skillnad från flera andra kommuner, där fältarbete ofta organiseras under skola eller fritid, har Sävsjö valt att tydligt placera det inom socialtjänsten. Det har skapat kontinuitet och en stark förankring – både hos politiker, föräldrar och inte minst bland ungdomar.

I dag är det Rasmus Sundman och Marita Johansson som utgör kärnan i fältgruppen. Tillsammans delar de på två roller: fältarbete och ungdomsbehandling, vardera på halvtid. Det betyder att de ena dagen rör sig ute på skolor, fritidsgårdar, badplatser eller parkeringsplatser där ungdomar samlas, och nästa dag arbetar med mer individuellt stöd till ungdomar och deras familjer. Deras målgrupp är bred, från 12 till 21 år.

Stöd och hjälp
Ungdomsbehandlingen innebär oftast att en familj eller ungdom får ett uppdrag via socialtjänstens myndighetsdel. Det kan handla om skolfrånvaro, risk för kriminalitet, drogproblematik eller svårigheter i familjen. Då arbetar fältgruppen med både den unga och vårdnadshavarna, för att hitta fungerande strategier och stöd. En viktig del är också kortare insatser genom kommunens råd- och stödfunktion, där ungdomar och föräldrar kan få hjälp utan att det registreras som ett ärende hos socialtjänsten. Målet är att minska trycket på myndigheten genom tidiga och förebyggande insatser.

Det händer att de båda funktionerna möts ibland.

– Det uppkommer ju situationer, där man springer på en ungdom som man kanske jobbar med i ett enskilt ärende. Det är väldigt viktigt för den unga att veta att vi aldrig skulle någonsin röja dem överhuvudtaget, och ibland kan det vara en konst att hålla isär rollerna, säger Rasmus. 

Arbetet som fältare är lika mycket relationsbyggande som uppsökande. När ungdomar i Sävsjö vill träffa dem hör de ofta av sig direkt via Snapchat eller Instagram – en signal om det förtroende som byggts upp genom åren. Förtroendet förstärks också av kontinuiteten. Trots sparkrav har kommunen aldrig rört fältverksamheten, vilket gett långsiktighet. Många av dagens tonårsföräldrar minns själva fältarna från sin ungdomstid, och relationerna går ofta i arv mellan syskon och generationer.

Alkoholkonsumtionen ökar igen
Utmaningarna i Sävsjö påminner mycket om dem i större städer. Skolfrånvaro, droger och ökad alkoholkonsumtion bland unga är återkommande problem. Cannabis och amfetamin finns närvarande, samtidigt som alkoholen återigen blivit vanlig på fester. 

– Det har ju varit ganska lugnt med alkoholen bland unga individer i många, många år. Jag tänker att vi kan gå tillbaka till tidigt 2000-tal då man festade rätt rejält senast. Men nu märker vi åtminstone här i närområdet att det ökar igen. Jag tror ungdomarna börjar bli nyfikna på alkoholen igen - det kittlar lite igen, säger Marita.

En händelse med alkohol inblandat inträffade under insparksfesten för Njudungsgymnasiet i Vetlanda under måndagen förra veckan. Flera hundra elever hade samlats för festen, och det blev så stökigt att polis tillkallades. 

– Man hade sålt slut på biljetterna, men sen drar det ju till sig så många som inte väljer att gå in, utan man är och hänger utanför, säger Marita.

Träffar fältare på en berusad ungdom så kontaktar de vårdnadshavarna och ser till att den unga kommer hem. Någon diskussion om berusningen tas inte under det tillfället, vare sig med den vuxna eller den unga, utan de båda bjuds in till kontoret nästkommande vardag för att tala om det inträffade.

– Och det är inte något korsförhör, utan mer ett samtal om varför det blev som det blev. Är det vanligt att den unga berusar sig? Har vårdnadshavaren upplevt att det har hänt tidigare? Och så erbjuder vi vårt stöd, förklarar Marita och Rasmus.

"Majoriteten mår bra"
Mycket av rekryteringen till kriminalitet sker via sociala medier, vilket gör att även ungdomar i små orter riskerar att dras in i större nätverk. Samtidigt betonar fältgruppen att de allra flesta ungdomar i kommunen är välmående:

– Vi får aldrig glömma att de vi pratar om nu är en minoritet. Majoriteten av alla våra unga mår bra, har bra hemförhållanden och schyssta fritidssysselsättningar. Det är så lätt att fastna i det här eländets eländestänket, men de som är i den miljön är fortfarande en minoritet.

Arbetet sker i nära samverkan med skolor, fritidsgårdar, kyrkan, föreningslivet och polisen. Kommunen har även satsat på föreningsvandrare – vuxna som mot ersättning går kvällsrundor i gula västar – vilket blivit ett viktigt komplement. Samarbetet sträcker sig även till pensionärsföreningar, där tanken är att äldre ska kunna bli en resurs för ungdomar som saknar mor- eller farföräldrar i sin vardag.

Meningsfulla möten
Trots det starka nätverket konstaterar fältgruppen att de inte alltid räcker till. Behovet av vuxennärvaro och förebyggande insatser är större än vad två personer kan täcka. Samtidigt upplever de en stark vilja i hela kommunen att stötta ungdomar. Skolor, fritidsgårdar och föreningar är beredda att gå långt för att bidra.

Det som gör arbetet meningsfullt, trots svåra möten med missbruk, skolproblem eller utsatthet, är relationerna. Förtroendet från ungdomarna – att de ringer en kväll bara för att de vill ses – är kanske den tydligaste bekräftelsen på att arbetet gör skillnad.

– De kanske tycker att det är rätt nice ändå, säger Rasmus.