Mängden textilavfall som lämnas på återvinningscentralerna har ökat kraftigt sedan den nya lagen om textilavfall infördes. För att skilja ut textilier som kan innehålla giftiga kemikalier placerar nu Kretslopp Sydost ut särskilda behållare på återvinningscentralerna.
Vid årsskiftet trädde den nya lagen om separat insamling av textilavfall i kraft som innebär att det inte längre är tillåtet att kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i den röda påsen med restavfall. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem som i Vetlanda och Sävsjö kommuner sköts av Kretslopp Sydost. Syftet med lagen är att öka återanvändningen av textilier.
– Det ska vara lätt att göra rätt för oss konsumenter. Alla textilier ska till insamling för textilier om det inte kommer från Shein eller Temu eller är förorenat av oljespill eller annat. Själv skulle jag såklart se till att det är tvättat innan jag lämnar det, säger Maria Schade, förbundsdirektör på Kretslopp Sydost.
Giftiga kemikalier
Avslöjanden om de kinesiska lågprisbolagen Shein och Temus slavliknande arbetsmiljöer, omfattande användning av giftiga kemikalier i klädproduktion och dumpning av returnerade textilier har aktualiserat frågorna om hållbarhet och återvinning ytterligare.
Därför har Kretslopp Sydost i veckan beslutat att ställa en separat insamlingsbehållare på sina återvinningscentraler där kläder från Shein och Temu ska lämnas.
– Vi kan inte se var material kommer ifrån och vi kan inte se vad det innehåller för eventuella kemikalier. Så då vi får gå ut och vädja till invånarna som ska kasta textilier som kommer från de här kinesiska företagen att man lämnar dem i en särskild behållare, säger Maria Schade, förbundsdirektör på Kretslopp Sydost.
Särskilda behållare
De särskilda behållarna kommer vara på plats inom ett par veckor och den som lämnar textilier på återvinningscentralerna kommer uppmanas att sortera ut textilier från de företagen på plats om man inte gjort det innan. Textilier med färg- eller oljefläckar lämnas i samma behållare eftersom de inte heller kan återanvändas.
– De kommer gå till energiåtervinning. Då har vi gjort vad vi har kunnat så att det inte ska cirkulera i samhället och bli miljöfarligt och hälsofarligt, säger Maria.
De kinesiska företagen utnyttjar kryphål i lagstiftningen för att slippa miljökrav och tull. Nya lagar förbereds inom EU för att minska skadorna som orsakas av företagen.
Kommunernas ansvar är att insamling och sedan är det i nästa led som sortering görs. Insamlingen av textilier på återvinningscentralerna har funnits under lång tid men har nu ökat kraftigt.
– Den här debatten har gjort att folk rensat hemma märker vi. Vi har otroliga volymer textilier som vi samlar in, som Human Bridge hämtar, som de sen sorterar ut för antingen återbruk, second hand eller materialåtervinning.
8 kilo per person
Den stora mängden textilier som samlas in beror på ökande konsumtion. Varje svensk köper i genomsnitt 25 nya plagg varje år och under 2023 konsumerades drygt 11 kilo textil per person samtidigt som 8 kilo slängdes i soppåsen.
– Nu jobbar man ju EU för att få till producentansvar på textilier och en kvotplikt, för vi börjar ju i fel ände. Det är ju inte på avfallsanläggningarna som man förhindrar att det tillverkas textilprodukter som inte går att materialåtervinna.
Kvotplikten skulle innebära att nyproducerade varor innehåller en viss andel återvunnet material.
Helt och rent
Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent, och förhoppningen är nu att fler lämnar hela och rena kläder och tyger till second hand-butiker.
– Det är klart att det minskar miljöpåverkan ifall man åker direkt till hjälporganisationerna, säger Maria.
Textilavfall tas emot på återvinningscentralerna Flishult och Vrigstad men på återvinningsstationerna som finns runt om i kommunerna finns det sedan tidigare, innan Kretslopp Sydost tog över ansvaret för dem för ett år sedan, behållare från Emmpatus Åkvarn, tidigare Emmaus Åkvarn, där man också kan lämna textilavfall.
