I fredags tog Kretslopp Sydost beslut om att avskaffa de gröna matavfallspåsarna och ersätta dem med papperspåsar. Även de röda påsarna för restavfall kommer att försvinna. Detta förändras i samband med implementeringen av fastighetsnära förpackningsinsamling.
– Jag tror att det var ett tämligen lätt beslut för förbundsdirektionen att byta till en miljövänligare påse, säger förbundsdirektören Maria Schade.
Under många år har invånarna i Sävsjö och Vetlanda kommun sorterat sitt matavfall och restavfall i gröna respektive röda påsar.
Men när Kretslopp Sydost inför sitt nya system med fastighetsnära förpackningsinsamling kommer dessa påsar att tas bort.
– Förbundsdirektionen beslutade detta i fredags. Den gröna påsen som vi använder idag kräver ett visst material och färg som ska kunna läsas av med en optisk kamera för att kunna sorteras ut. Något som kostar dubbelt så mycket som pappåsar. Det är ohyggligt dyrt, säger förbundsdirektör Maria Schade.
Miljövänligare påse
Utöver de höga kostnaderna har Kretslopp Sydost haft problem vid upphandling av avsättning till biogas- och biogödselanläggningar som ska hantera avfallet.
– Det är få som vill ta emot dessa påsar eftersom de inte är nedbrytningsbara under rötningsprocessen. Vi fick bara två anbud vid senaste upphandlingen av matavfall. Så inte nog med att det är dyrt i sig, det blir också dyrare i nästa steg när få vill ta emot avfallet.
– Jag tror att det var ett tämligen lätt beslut för direktionen att byta till en miljövänligare påse, eftersom biopåsen till viss del produceras fossilt.
När de gröna påsarna tas bort slopas även de röda avfallspåsarna.
– De röda påsarna kommer inte delas ut av Kretslopp Sydost. Hushållen kan då använda vilken påse de vill, uppger Schade.
Halvering av kostnaden
Enligt preliminära beräkningar kommer beslutet att byta till papperspåsar innebära en halvering av kostnaderna för matavfallspåsar. En besparing som kan gynna invånarna.
– Taxan har ännu inte justerats för det kommande systemet. Om vi kan minska onödiga kostnader, som med påsarna, och behålla den totala taxeintäkten på nuvarande nivå har vi lyckats med något som få andra kommuner har klarat av i samband med byte av insamlingssystem.
Utöver påsarna tittar förbundet på andra möjligheter att kostnadseffektivisera.
Att hålla nere kostnaderna kan dock invånarna bidra med i stor utsträckning - genom att sortera sitt avfall rätt.
– Det dyraste vi kan göra är att slänga avfall i deponi. Energiåtervinning är det som kostar näst mest. Förbundets årliga utgifter på grund av att vissa avfall felaktigt hamnar i soppåsen istället för att återvinnas uppgår till 18-19 miljoner kronor, berättar Maria Schade.
– Om förpackningarna sorteras i rätt fack så sänks helt enkelt kostnaderna och samtidigt minskar miljöpåverkan. Men alla måste hjälpas åt.
Implementeringen av fastighetsnära förpackningsinsamling ska ske senast den 1 januari 2027.
