Sävsjö kommun har skickat en skrivelse till civilminister Erik Slottner (KD) med krav på att regeringen skyndsamt uppdaterar det kommunala utjämningssystemet. Enligt kommunfullmäktiges presidium skulle en uppdatering ge Sävsjö omkring 20 miljoner kronor mer per år - pengar som enligt dem är avgörande för skola, vård och omsorg.
– Det är fegt att man inte vågar ta beslutet. De rikaste kommunerna, som också är folkrika, vill inte betala mer till utjämningen. Och då vågar regeringen inte ta i frågan, säger Stefan Gustafsson (KD), kommunfullmäktiges ordförande.
Gustafsson menar att systemet är en förutsättning för att små och glesare kommuner ska kunna erbjuda välfärd på samma nivå som större och rikare kommuner.
– Sverige är ett väldigt olika land. Förutsättningarna att bedriva äldreomsorg, skola och andra verksamheter skiljer sig kraftigt. Utjämningssystemet ska se till att invånarna får en likvärdig välfärd oavsett om man bor i Sävsjö eller Stockholm, säger han.
20 miljoner mer till Sävsjö
2019 presenterade en statlig kommitté ledd av Håkan Sörman, tidigare landshövding i Jönköpings län, ett förslag på hur det nuvarande systemet borde uppdateras. Alla riksdagspartier stod bakom förslaget, som byggde på omfattande analyser av demografi, kostnader och skattekraft.
– När vi tittar på förslaget ser vi att Sävsjö skulle få ungefär 20 miljoner kronor mer varje år. Det handlar inte om att vi ska ha mer än någon annan - bara lika förutsättningar som kommuner med bättre ekonomiska villkor, säger Gustafsson.
Gustafsson: Rika kommuner bromsar
Men trots bred politisk enighet i kommittén har förslaget inte genomförts.
– Det är fegt att man inte vågar ta beslutet. De rikaste kommunerna, som också är folkrika, vill inte betala mer till utjämningen. Och då vågar regeringen inte ta i frågan, menar Gustafsson.
Han beskriver uteblivna reformer som direkt skadliga för mindre kommuner.
– Konsekvensen blir att vi måste spara i skola, vård och omsorg - våra hjärtefrågor. Samtidigt vet vi att det finns ett färdigt och rättvist förslag som skulle ge oss betydligt bättre möjligheter.
Kravet: Från årsskiftet
Kommunen vill att det uppdaterade systemet införs redan 1 januari 2026, men Gustafsson medger att det kan bli svårt.
– Om regeringen verkligen ville skulle det vara fullt möjligt. Men om det krävs mer tid får man åtminstone ge ett tydligt besked. Om man sa att systemet kommer vid halvårsskiftet eller till och med till 2027, så hade vi kunnat planera vår ekonomi efter det - nu svävar allt i ovisshet, säger han.
Ett system som styr välfärdens spelplan
Det kommunala utjämningssystemet infördes 2005 och ska jämna ut skillnader i skattekraft och kostnader mellan kommunerna. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Inkomstutjämningen är den största delen och står för 72 procent av den totala omfördelningen.
Syftet är att alla kommuner - oavsett befolkningsstruktur, geografi eller ekonomisk styrka - ska kunna klara sina lagstadgade uppgifter inom vård, skola och omsorg.
– Regeringen måste visa handlingskraft. Hittills har man fegat ur och inte vågat ta det mest rättvisa beslutet som behövs, för en lika välfärd och för Sverige som håller ihop. Jag uppmanar å det kraftigaste jag kan: våga ta beslutet för hela Sveriges kommuner, det är jätteviktigt, betonar Stefan Gustafsson.
